Hoppa till innehållet

Sida:Norska grunnlagen och dess källor.djvu/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

KONSTTTTJTIONSKOMITEEKS FÖliSI.AÖ. 67

med komitccns förslag, att närmare bestämmelser och insfcränJeningar i dessa grundsatser skulle blifva att tillfoga vid konstitutionens utarbetning.

3.

Konstitutionskomiteens förslag.

Den komité, åt hviikon riksförsamlingen den 12 april uppdragit att utarbeta en konstitution för Norge, bestod af 15 medlemmar, valda bland riksförsamlingens bästa krafter utan afseende på politiska partier 1, Här fmna vi författarne af de bästa grundlagsförslagen, K. M. Falsen och AT. Wergeland, den i regeringsangelägenheter praktiskt profvade grefve Wedel 2, den i främmande lauds författningar framför andra kunnige ])iriks3, den kloke demokraten Motzfeldt, det kungliga prero gjort frågan, om ministern liandlat rätt eller ej, invändes likaledes, att detta strede mot den antagna grundsatsen, att den verkställande makton skulle vara skild från den lagstiftande och dömande. Det är klart, att ännu flere dylika fall. måste hafva inträffat i konstitutionskomiteen, hvars öfverläggningar man ej känner, men der konstitutionen i hufvudsak afgjordes.

5 Den absoluta sjelfständigheteus ifrigaste målsmän Rem, Fr. Schmidt, Falsen, Diriks, Sverdrup, P. Motzfeldt, I/egermann och Petersen arbetade här fredligt tillsammans med det s. k. svensksinnade partiets djerfvaste anhängare, grefve Wedel och Wergeland och deras lika sinnade Jakob Aall, Stabell och Rogert, den moderate medelvägsmannen Middelfart och den sjelfständige Omsen, som knappast synes kunna med rätta hänföras till något parti,

2 Han hade varit medlem af »den interimistiske Eegjcrings-Commission» från jan. 1809 till dess upplösning i nov. 1810.

" Jakob Aall kallar honom »Comitéens Lexikon med Hensyn till andre Ländes Constitutioner. Saasnart en Paragraph kom under Behandling, vidste han, hvorlodes Saltningen var formet i andre Constitutioner, og hans lykkelige Hukommelse og store Lovkundskab kom Forsamlingen herligen tilpas,b Sibbern ger Diriks ett liknande vitsord för hans verksamhet i riksförsamlingen, i hvilken han fungerade som president från den 2 till och med den 9 maj, under hvilka dagar 59 af förslagets 115 §§ antogos: »en flink Månd og saa meget mete skikket til dette Embede i disse vigtige Båge, som han skal viere en »f Landets kyndigste Jurister, forklarer ved hver §:s Forelsesning Commiteens Aarsager, hvorfor det saaledes og ikke anderledes or antaget».