70
NORGES STORTING.
om konungens titel, om konungens ed och om formen för lagars promulgation1.
Konungamaktens funktioner äro nästan samtliga hemtade nr det adler-falsenska utkastet och således icke synnerligen knapt tilltagna2. I ett afseende har komiteen äfven förökat konungens makt utöfver utkastets bestämmelser, då den nämligen borttagit det »geistlige Collegium», som utkastets 219:e § ville upprätta. Som detta kollegium, hvilket skulle styra hela kyrko- och skolväsendet och tillika hafva uppsigten öfver statens domäner, skulle aflägga räkenskap för hvarje riksförsamling, är det antagligt, att det samma, ehuru »anordnadts af konungen, skulle blifvit mera beroende af stortinget. Nu deremot fick konungen omedelbar uppsigt öfver kyrkan och skolan utan någon dylik mellanhand. Men denna tillökning i makt uppvägdes till fullo af den närmare kontroll öfver den verkställande makten, som komiteen efter svenskt mönster föreslog.
»Konungens person är helig, rådet är ansvarigt.» Denna grundsats var redan uttalad i det adler-falsenska utkastet, men der fans lika litet någon bestämmelse om, huru detta ansvar skulle af rådet utkräfvas, som om regeringens organisation, hvilken nästan helt och hållet lemnats åt konungens godtycke, af fruktan för en sammanblandning af den verkställande och lagstiftande makten3. Konstitutionskomiteens förslag har i dessa stycken lånat den svenska regeringsformens bestämmelser. Departementens antal och ärendenas fördelning dem emellan hafva blifvit bestämda efter den erfarne grefve Wedels förslag ungefär efter samma plan, som var i Wergelands konstitutionsförglag stadgad, men i öfrigt har man upptagit den svenska regeringsformens bestämmelser i dess §§ 7, 8, 3, 11, 25, 33 och 38*. Alla saker af vigt, utom diplomatiska och egentliga militära kommandomål, måste således föredragas och afgöras i statsrådet, der intet beslut finge fattas, utan att minst tre ledamöter voro närvarande. Särskildt stadgades, att benådning måste gif 1 So Bil. I, §§ 3, 6, 10, 17 och 88. a Se Bil. I, §§ S6, 32, 33, 35-39, 74, 75 och 87.
s. Det är ofvan framhållet, att denna bestämmelse inkommit i utkastet genom påtryckning från Kristian Fredriks sida, J Se Bil. I, §§ 35, 3<J, 11, in, 17-50,
