som ej göra en liten vändning inåt med den venstra foten, då de lyfta den upp från marken.
Detta var ett stort företräde i den unge mannens ögon; ty kusin Hans var en af dessa naturer med fin känsla och skarp blick, som först egentligen förmå uppskatta en qvinnas hela värde.
Efter några steg vände damen sig; förmodligen ville hon nicka ännu en gång till den gamle officeren, men alldeles af en händelse träffade hennes blick kusin Hans.
Då inträffade ändtligen det han så länge hade gått och väntat på: det nappade! Hans blod sjöd upp alldeles som det skulle, han miste andedrägten, blef het i ansigtet, kall nedåt ryggen och fuktig mellan fingrarne, kort sagdt: nu visade sig alla symptom, som enligt skalders och erfarna prosaisters vittnesbörd beteckna den sanna, den äkta, den riktiga kärleken.
Här var sannerligen ingen tid att förlora. Han samlade hastigt ihop sina handskar, käppen och studentmössan, som han hade lagt ifrån sig på bänken, och for i väg efter fruntimret förbi fästningen och åt staden till.
I de stora förderfvade samhällena utomlands går sådant icke an. Förhållandena der äro så orena, att en väl uppfostrad ung man drar sig för att förfölja ett anständigt fruntimmer. Och de få dygdiga qvinnor, som finnas der ute, skulle tycka mycket illa om att ha en herre efter sig.
