acht vppå. Så kan thet och med mong annor stycke bewijsas at the haffua alle warit itt folk, Ty at gamble Latiniske Historiescriffuare haffua mykit scriffuit om the Tydzskes landzsedher, hurudana regemente och wesende the hade, huilkit än nw meera halles i tesse try rijke än i Tydzsland. Itt gamalt sätt synes thet haffua warit, at the hade skifft theres folk i hundrade taal, och en Höffdinga för hwart hundrad, huilkit än här til när oss bliffuit är, Ty at heela landet är skifft i Härede, som fordom kallades Hundari, epter thet at i förstonne woro ther hundrade bönder vthi, än tå at nw är sommestedes mer och sommestedes mindre, Och theras Höffdinge kallades, Hundarihöffdinge, Centurio, then nw kallas, Heredzhöffdinge. Så haffuer och folkit i tesse try rijke, sådana sätt, med wijsor, rijm, och annor dicht, som the Tydzske, huilkit alt ther aff kommer, at the alle haffua hafft itt tungomåll och warit itt folk, Och wille förlongt wara at alt vprekna som the gamble Historiescriffuare then Tydzska nationen retzliga tileegna, och nw endeels meera halles när oss än när them. Så kan man jw clarliga merkia, at Swenske, Danske och Norske, haffua foordom warit Tydzske, the ther sich haffua så förmeerat at the tesse land besät haffua, ja thet haffuer och altijdh så warit Tydzskernes sätt, at the plägha förwijdhga sich. The haffua besätt Engeland, Wendeland, en stoor deel aff Liffland, Prytzen och mong annor land. Så haffua the och besätt tesse try rijke, Men när thet skeedt är, och om noghot folk haffuer boodt här tilförenne, thet är owitterligit. Lijkast synes mich thet wara at the Tydzske haffua först besätt thenna landen, så at the haffua warit thet första folk som här boodt haffuer.
Pläghar och wara itt gammalt taal, thet somblige Historiescriffuare fulleliga meena, at the Göthar som så mykit bedriffuit haffua i Greken, Valskeland, Spanien och mong annor land, skola haffua hafft theras första vthgång här vthåff Swerige, huilkit om så sant är,
