| 223 | 16 n. — 224 2 | Och the woro så lydhande — rikesens inbyggiare saknas här, men tilläggsmärket finnes. |
| 224 | 16—19 | Och lät han vthkora — och Norige är här tillägg. |
| — | 11 — 9 n. | Och aff alt — Rysserna är här tillägg. |
| — | 1 n. — 225 2 | Han löste — greffue Gierdt är här tillägg. |
| 225 | 8 | doch war — sachtmodigh man » » » |
| — | 13 — 11 n. | Thet war — vj öre » » » |
| 226 | 2—24 | så at the i Vpsala — breff ther vppå visar sig vara tillägg och ändring för: och fattades fögho, ath i Vplandh icke skedde vpresningh emoth Konungen, Tho Erchebiscopen thet sogh forlossade han bönderna aff then Skatten och gaff them ther sith breff vpo Tillägget saknas här, men märket derför finnes. |
| — | 3 n. | settias i fängilse ändradt från setia borga for sich |
| 227 | 6, 7 | Som han giorde så gick honom är här tillägg. |
| — | 8 — 228 7 | Och hade rikesens rådh — stoor ouilia saknas här, men tilläggsmärket finnes. |
Den nu följande afdelningen, ända till k. Hans, sid. 295,
är i codex S. så kort fattad, att afskrifvaren sannolikt
misströstat om dess utfyllande genom tillägg eller ändringar, och
derför alldeles utelemnat dem. Det låter sig också svårligen
göra, att på vanligt sätt redovisa skiljaktigheterna mellan detta
författarens äldre utkast och den senare omarbetningen,
hvarför det här må följa i sin helhet. Handskriftens kommatering,
inconsequenser och öfriga egendomligheter bibehållas oförändrade.
228Tho nw ryktet kom vth i landeth, ath Erchebiscopin fongen
war, forsamblade sich en stor hop medh böndher, och kommo
på norra Malm, och fförra en noghor i stadin ther aff wiste,
fingo the helgeandsholman indh, och strax thet oppenbarth bleff
i Stadin gingo alle til harnisk, Men soo warth thet tagit i dagh,
och förra en dagen vthe war, po en söndagh lääth konungh
Christiern kortta sin skep vp til sandbrona och skilde so bönderna
oth, soo ath en parth bleff vpo malmen, och tryhundrat po helge
ands holman, och the som po holman woro, bliffwo alle bodhe
slagne och gripne, och monghe aff them wordo steglade, leet
och konungh Christiern intaga Stäket, och thetta synes haffwa
skedt epther Christi byrdh fiorthan hundrat try och sextijo åår,
Tho biscop Kätil i Linköpungh alt thetta hörde, screff han konungen
til, ath han skulle giffwa Erchebiscopin löss, och lätha honom
iutha swergis lagh, Men konungen aktade hans scriffwilse inthet,
