Christendomen och affguderijt.hallet thet heedniska affguderijt widh macht, och thet
är noogh merkiandes vthaff kyrkiobalken i Sweriges
laghboock, huilken vtan twiffuel, noghor hundrade åår,
epter Olaff Skottkonung haffuer giorder warit, ock i
samma kyrkiobalk warder förbudhit at man icke skal
troo vppå lundar och annat sådana, Så är jw clart at
thet war än thå i brukning, annars hade thet warit
fåfengt at göra ther forbodh vppå som ingen brukade.
Longsameliga haffuer thet gått til med Christendomen
här i rijkit, för än thet hedniska affgudherijt kunde
platt niderlagt warda. Ock är en almennelig mening
at thenne konung Olaff skulle för then skul haffua
wordet kallat Skottkonung, at han på lagde thet
Roomskott som här i landet haffuer pläghat vthgå,
hwilkit till Room sendas skulle påuanom til
vndtsetning emoot the Saracener Christenheetennes fiendar,
Thet honom (vtan twiffuel) haffuer warit ingiffuit aff
the Engelska predikare, Ty at noghon tijdh til förenne
thå war samma sätt med Roomskott vptaghit i Engeland
aff en konung som heet Adholff. Thet är och merkiandes
at på then tijd thå Christendomen kom här först in
i rijket, war icke så stoor åtskildnat i tungomålen
som nw är, Ty Tydzsko, Engelsko och Suensko haffua
fögho skiltt ååth, Ther före kunde både Tydzske och
Engilske sielffue predika här. Sven i Danmark och
Olaff i Norige.Så skall man och weta,
at thå Olaff Skottkonung bleeff rådhandes här i rijkit,
thå regerade then samme konung Swen i Danmark
i gen, som Eric Seghersääl fördriffuit hade, Och then
som konung war i Norige han heet Olaff Tryggiason,
huilken ther i sinnet hade, at fordrijffua konung Swen
aff Danmark, och på thet han kunde wara teste
mechtigare ther til, hade han sin bodh til konungens
modher i Swerige, som än thå icke mykit gammul
war, och begierade henne til hustru, och han fick ja
ther til. Thå konung Swen thet förnam, fruchtade han
at han skulle få twå konungar emoot sich, ther före
brukade han list, och läät affwenda Olaff Tryggiasons
