1668, innehåller samma hufvudsakliga föreskrifter, och förbjuder derjemte uttryckligen Landtmätarena att befatta sig med ”particulair stång, råå och röör.” Sedan Carl Gripenhjelm den 23 October 1683 blifvit förordnad till Directör öfver Landtmäteriet, utkom en ny Instruction den 19 Maj 1688, som visar att Bymätningarne nu blifvit landtmäteriets hufvudsyfte[1]. Här stadgas i 5:te punkten att äfven skogarne skulle afmätas och i 15:de, att, när några nya rågångar skulle utmärkas, samt råmärken, röör och visare uppsättas, borde ordinarie Cronans Landtmätare dervid tillstädesvara och vederbörande troligen deruti underrätta. Då ”vederbörande” enligt 1442 års Landslag ej voro andra än jordägarena, så blef det nu landtmätaren, som i jordägarenas närvaro verkställde rörläggningar, och efter denna tid blifva råbrefven allt mera sällsynta och försvinna inom kort helt och hållet. Då Häradshöfdingen eller lagläsaren under hela 17:de seklet i allmänhet sjelf verkställde rörläggningen, hade hela förrättningens anmälan å tinget, på sätt Landslagen föreskref, blifvit öfverflödig och kommit ur bruk. Följden häraf var, att de af landtmätare efter 1688 verkställda rörläggningar ej heller blefvo med dom å tinget bekräftade. Så fortgick det till 1725, då en ny Instruction för Landtmäteriet utfärdades den 20 April. I 9:de punkten af denna Instruction föreskrefs, att landtmätaren borde i ett omständligt protocoll, som skulle undertecknas af honom och alla tillstädesvarande, noga beskrifva alla förekommande rågångar och råstenarnes läge och afstånd från derintill belägna naturliga märken, ”kunnandes ytterligare samma protocoll öfver rågången vid ordinarie tinget uppvisas och af Häradshöfdingen och Tingsrätten med Häradets sigill verificeras.” Det stadgades således icke uttryckligen, att protocollet öfver rörläggningen borde uppvisas och verificeras å tinget, men då kartor öfver ägodelningar, enligt 20:de punkten, ovilkorligen borde vid ordinarie tingen öfverses och af domaren stadfästas, så vida delningen inom byn skulle vinna gällande kraft, samt rösebeskrifningen tecknades å kartan, ansåg man troligtvis, att äfven den på samma gång blef bekräftad. Hade åter landtmätarens biträde anlitats och
- ↑ Manuscr. på Ups. Acad. Bibl. Den innehåller 1:o 20 punkter om Bymätningen och 2:o 14 punkter om den Geographiska mätningen.
Instruction hvarefter Landtmätarena i alla landsändar skola regulera sig, men i synnerhet Landtmätaren Peder Gullbrandsson Palm i W. Norrland.
