Sida:Om Norge.djvu/23

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
23

vapen eller andra fornlemningar, och nyttja ännu sina sköldemärken såsom Bomärken. Vid en sådan högslägtad Bondes begrafning uppräknas hans anor i Personalierna. Dessa bönder skola sällan gifta sig i andra, än lika anrika slägter.

Den gamla Norske Lagen, utgifven 1604 af Konung Christian IV, samt äfven äldre stadgar och Författningar fortfara att ännu vara gällande. Desse Lagar hafva i stilen mycken gammaldags enfald[1].

Då en ny Lag i Sverige nu är under utarbetning, vore det högst önskligt att den kunde göras så lämplig äfven för Norge att Normännen blefvo benägne att

  1. I Konung Fredric den Andres Ordinantz om Ectenskabs Sager af 1582 står följande, § 3. Det som Hustru eller Hossbonde, falde udi nogen besmittelig sjugo, som spedalsk eller frantzoser, da bör dennem icke derfor at skiljes at, men lide det taalmodelige, som det kaarss Gud hafver dennem paalagt, dog er det udi sig selff Christeligt, att den som med slig sjugdom er beladt, icke begärer att besmitte den anden.