hvilken upgift så mycket mindre synes vara att bygga på, som de omtalta duodecim tribus, enär en sedermera inträffad förändring från 12 till 5 härad ej synes kunna antagas, antingen tyckas antyda en förväxling med de 10 härad, hvaraf lagsagan på författarens tid bestod, eller blott tillkommit, genom en dikt, grundad på tolftalets urgamla auktoritet. Men af andra skäl kan det med säkerhet slutas, att det äldsta lagmansdömet på denna ort inskränkt sig till Värend. Först ger sjelfva namnet dertill anledning; ty det är icke troligt att det, som från första början varit ett land eller lagmansdöme, ej skulle äfven haft ett namn, utan bestått af tre särskilda stycken med olika namn. (Förhållandet med de tre folkländerna i Upland är helt annat; ty utom det att folkländerna ursprungligen verkligen varit tre särskilda lagsagor, så betekna deras namn endast antalet af hundaren i hvartdera, och det gemensamma namnet var Sviþiod, till dess Svearne så utvidgat sitt område, att deras ursprungliga land måst, till skilnad från kolonierna, utmärkas med namnet Upland.) Vidare bevises ofvannämnda förhållande deraf, att Tiohärads lagman, i ett utförligt stadgande om eriksgatan, som finnes i en- Köpenhamns Kongl. Bibliothek tillhörig handskrift af Södermannalagen från 14:de århundradet, ännu kallas Virda eller Värendsboarnes lagman, likasom legifer værendiæ, commune placitum værendiæ förekommer i åtskilliga handlingar från 13:de århundradet[1]; hvilka benämningar måste vara bibehållna från en tid, då lagmansdömet endast innefattat Värend, och ej synas kunna förklaras enligt den bekanta reglen: denominatio fit a potiori; likasom Birger Persson, då han var lagman öfver hela Upland, visserligen ej hade blifvit kallad Tiunda lagman, derför att Tiundaland var den förnämsta delen af Upland, om ej Tiundaland verkligen hade förut varit en
- ↑ Se ÖGL. v. Smaland.
