upställa en krigshär, fylting slagtordning, fylkir en krigshöfding &c. Uplands gräns mot öster och söder var såsom ännu, Östersjön och Mälaren, mot vester Sævuström (nu kallad Sagån), men mot norr sträckte det sig till skogen Ödmorþ (nu kallad Tönnebroskogen, af Tönnebro öfver Mordbäcken) på gränsen emellan Gestrikland och Helsingland; ty Gestrikland, ehuru troligen en nyare koloni, kom dock ej att utgöra ett särskildt landskap, utan räknades, såsom en del af Roden, till Upland. Likaså hade Vestmanland ansetts som en del af Fjädrundaland, innan det, mera befolkadt, blef derifrån afsönmdradt, och Sagån, som sagdt är, bestämd såsom gräns. Att: den trakt der de med Oden ankomne Svearne aldraförst nedsatte sig, ehuru namnet Svear äfven torde tillhört den förut i landet bosatta, med Asarne beslägtade folkstam, öfver hvilken Gylfe herrskade, var det sedermera så kallade Habo hundari, eller Håbo härad, hvaraf troligen Bro härad ursprungligen utgjorde en del, så att detta härad utgjorde en af Mälaren nästan, kanhända fordom alldeles, kringfluten ö[1], dertill ger redan namnet anledning, hvilket (habo hundari = de höga inbyggarnes härad, hatunir, de höga gårdarne) innefattar, i förhållande till det öfriga Upland, en bemärkelse, liknande den, som namnen Upland, Upsvear, Upsalir[2] sedermera uttryckte, i förhållande till de senare af Svearne bebyggda landskapen med deras inbyggare. Också är det vid gränsen af de tre folkländerna belägna Håbo härad det första härad i Tiundaland, likasom Tiundaland
- ↑ Jfr. Geijer, Sv. F. Hist. I. s. 78.
- ↑ Man behöfver blott jämföra dessa tre namn för att tydligen finna att ordet up i dessa sammansättningar beteknar det högsta, förnämsta, och ej har afseende på den geographiska belägenheten mot norden, Ett annat exempel af samma slag är anfördt i UplL. v. Upland. Ännu tydligare faller detta förhållande i ögonen, då man jämför namnen af de tvänne häraden Upvidinge och Norrvidinge.
