hvarifrån det genom Brömsebro-freden återkom till Sverige. Inbyggarnes namn, Gutar, visar att de voro en Götisk stam. En gammal berättelse om Gotlands första förening med Sverige, samt, hvad kyrkförfattningen beträffar, med Linköpings stift, finnes i ett bihang till Gotlandslagen. I nyare tider har Gotland fått egen Superintendent, och slutligen Biskop. Att det i afseende på den judiciella författningen utgjort ett landskap för sig sjelft, behöfver knappt anmärkas.
Vi vända oss nu till det egentliga Sviþiod, eller
Svearnes land. Dess gräns emot Götaland utgjordes,
såsom förut är sagdt, af skogarne Kolmorden och
Tiveden. Ursprungligen inskränkte sig dock Svithiod till det
sedermera så kallade Upland, och således voro Svear ej
annat än Uplands invånare, hvilka först sedan de
kringliggande landen blifvit genom derifrån utgångna kolonier
befolkade, så att nya landskap deraf upkommit, till
skilnad från dessa nya landskapens inbyggare, kallade sig
Upsvear och sitt land Upland, hvaremot kolonisterne
och deras land benämndes efter deras belägenhet i
förhållande till moderlandet, t. ex. Sudermen, Sudermanna
land. Namnet Upland (pl.) är dock, likasom Smaland,
collectift, och har afseende på de tre så kallade
folkland, och den vid hafvet belägna Roþen, hvaraf det
utgjordes. Angående förhållandet emellan folklanden
och Roden, att de förra voro indelta i hundaren, de
senare deremot i skeppslag; att hundaren voro
vidare delade i hamnor, hvaraf hvardera troligen
skulle i krig upställa en vapenför man, skeppslagen åter
i så kallade åror, hvaraf hvardera skulle skaffa en
roddare, derom har jag förut talat, då fråga var om
Östergötland. Häri ligger orsaken till benämningarne, ty
såsom Roþer betyder rodd, så beteknar folkland egentligen
ett land som upsätter en krigshär, ty folk betyder
egentligen krigshär, hvadan folkvapn krigsvapen, Isl. fylkia
