upräknas 13 härad med tillsammans 60 kyrkor. Om man jämför dessa härads namn med de närvarande, så finner man ingen annan märkbar skilnad i odlingens utsträckning, än att de nuvarande Carlskoga och Philipstads Bergslag äro uteslutna ur räkningen; hvaraf synes troligt att denna del af landet ännu i 14:de århundradet varit en föga eller intet bebodd skog.
Om Gestrikland har jag förut talat, då jag visat att
detta, genom nybyggare från Upland först befolkade
kustland, blifvit ansedt som en del af norra Roden, och sålunda
såsom ett bihang, räknadt till Upland och dess nordliga
del Tiundaland; likasom det ännu i ecclesiastikt
afseende hör till Upsala Ärke-stift. År 1611 blef
Gestrikland förenadt med den då inrättade Norrländska
lagsagan, som jag i det följande skall omtala.
Jämtland och Herjedalen hörde väl icke till Sverige
på den tid hvarom här egentligen är fråga, och någon
särskild lag för dessa landskap finnes icke heller i
behåll; men de böra dock här icke förbigås, då de under
den första tiden efter christendomens införande i
Sverige, utgjort en del af detta rike, och, åtminstone hvad
Jämtland beträffar, länge räknats till Upsala stift, sedan
de blifvit med Norrige förenade. Jämtland skall ha
blifvit först befolkadt af en Norsk koloni under Ketil
Jamte, som flydde för Eysten Illråde, och af hvilken landet
säges hafva sitt namn. Sedermera har en mängd folk der
satt sig ned, som flyktade för Harald Hårfager, på den tid
då han utvidgade sitt rike. Jämtland var oberoende både
af Sverige och Norrige, till dess Norska Konungen
Hakon Adalstens fostre grundlade handelsgemenskap med
Jämtarne, som lofvade honom lydnad och skatt; och han
satte dem lag och landsrätt[1]. Landet lärer dock ha
- ↑ Har. Harf. S. cap. 20. Hak. God. S. cap. 14. Ol. H. S. cap. 147.
