14
uti tecknandet af enskilta personers öden. Äfven Bulwer, som särdeles i början af sitt författarskap med förkärlek tycktes röra sig inom de förnämare kretsarne har dock i flera arbeten på ett genialiskt sätt sysselsatt sig med folkets lidanden, och framförallt i ”Natt och Morgon” samt ”Lucretia” behandlat frågor rörande samtidens vigtigaste intressen. Ditåt tyckes äfven numera hela hans skriftställarebana luta. Hvad vi här yttrat om Bulwers sednare period kan med ännu större skäl sägas om Charles Dickens, i hvars arbeten, t. ex. i ”Nicolas Nickleby” och ”Oliwer Twist” afgjorda tendenser framträda.
11. Äfven i andra europeiska länder har tendensromanen blifvit bearbetad. Hvad i Sverige C. J. L. Almqvist och pseudonymen Onkel Adam uträttat inom samma genre, är allmänt bekant; vi kunna här blott omnämna det, utan något försök till särskilt bedömmande. Redan den ifrågavarande litteraturens så stora spridande och popularitet, äfvensom den omständigheten att denna konstform valts af så många bland samtidens utmärktare författare, torde i någon mån jäfva oviljan mot tendensromanen. Ty utan tvifvel äga dock både konstnären och den allmänna opinionen härvidlag rösträttighet; huru än framtidens afgörande röst må bestämma.
Då vi uti det föregående sökt besvara en del af de mot tendensromanen gjorda inkast, hafva vi dervid endast velat försvara lämpligheten af sjelfva konstformen. Hvad tendenserna åter beträffar, är det icke här passande att dömma öfver dem; de höra till ett annat forum än den ästhetiska kritikens. Så mycket torde man dock kunna säga, att då i tendensromanen vanligen den demokratiska principen är herrskande, hvilken äfven åtminstone i allmänhet tyckes röra vår tid i tusen olika riktningar, så kan man äfven härutinnan säga att tendensromanen är uttryck för tidsandan.
Man klagar öfver poesiens förfall i våra dagar och säkert är att den ingalunda, åtminstone på samma sätt och i samma mening, utöfvar ett lika stort
