varmast klädda individerna hafva under många generationer blifvit gynnade och skyddade, eller på det stränga klimatets direkta verkan? Ty det synes väl, att klimatet har en viss direkt verkan på våra tämda fyrfotadjurs hårbeklädnad.
Exempel kunna gifvas på samma varietets uppkomst under de mest olika yttre förhållanden och å andra sidan på olika varieteters uppkomst af samma art under fullkomligt samma omständigheter. Sådana fakta visa, huru indirekt lifsvilkoren verka. Hvarje naturhistoriker känner äfven oräkneliga exempel på arter, som bibehålla sig äkta utan alla variationer, ehuru de lefva under de mest olika klimat. Sådana betraktelser föranleda mig att lägga blott ringa vigt på lifsvilkorens direkta verkan. Indirekt synas de, såsom redan är anmärkt, spela en vigtig rol genom att orsaka rubbningar i reproduktionssystemet och sålunda inleda föränderlighet, och det naturliga urvalet samlar sedan alla fördelaktiga, ehuru små variationer, till dess de blifva fullt utvecklade och för oss förnimbara.
I vidsträcktare mening kan man säga, att lefnadsförhållandena icke blott orsaka föränderlighet, utan äfven innefatta det naturliga urvalet; ty på lefnadsomständigheterna beror, om den ena eller den andra varieteten bibehålles. Men menniskans metodiska urval visar oss, att dessa två variationselementer äro väsentligt skilda; lefnadsförhållandena förorsaka föränderlighet och menniskans vilja samlar medvetet eller omedvetet förändringarna i en eller annan bestämd riktning.
De förhållanden vi omnämt i första kapitlet lemna föga
tvifvel om att flitig användning stärker och utvidgar vissa delar
hos våra husdjur, under det att samma delar försvagas, om de
icke användas, och att sådana modifikationer äro ärftliga. Under
fritt naturtillstånd hafva vi ingen måttstock för jemförelse att
bedöma verkningarna af ett länge fortsatt bruk af vissa organer
eller deras hvila, ty vi känna icke stamformerna, men många djur
visa bildningar, hvilka kunna förklaras såsom följder af bristande
användning. Såsom professor Owen anmärker, finnes ingen större
anomali i naturen än en fågel som ej kan flyga; dock finnas flera
i denna belägenhet. En sydamerikansk andart (Anas brachyptera)
kan blott fladdra öfver vattenytan och har sina vingar nästan i
samma tillstånd som den tama Aylesbury andrasen. Då de stora
