Så vidt jag är i stånd att döma efter ett långvarigt studium
af ämnet, synas lefnadsförhållandena verka på två vägar, — direkt
på hela organisationen eller blott på vissa delar, och indirekt
genom att förorsaka rubbningar i det reproduktiva systemet. Med
afseende på den direkta verkan måste vi komma ihåg, att i hvarje
fall äro två faktorer verksamma, organismens beskaffenhet och
lifsvilkorens beskaffenhet, såsom Prof. Weismann nyligen förfäktat och
jag tillfälligtvis visat i mitt arbete ”Variation under domestication”.
Den förra synes vara den vigtigaste, ty nästan lika variationer
uppkomma under så vidt vi kunna döma olika förhållanden, och
å andra sidan uppstå olika variationer under vilkor som synas
vara fullkomligt likformiga. Verkningarna på afkomman äro
antingen bestämda eller obestämda. De kunna anses såsom bestämda,
då alla eller nästan alla afkomlingar under flera generationer
modifieras på samma sätt. Det är ytterst svårt att komma till
någon slutsats om härledningen af de förändringar som på detta
sätt blifvit bestämdt inledda; föga tvifvel kan dock vara om många
små variationer, såsom att storleken beror på graden af föda,
färgen på födans beskaffenhet, hudens och pelsens tjocklek på
klimatet etc. Hvar och en af de ändlösa variationer som vi se i
våra hönsfåglars fjäderbeklädnad måste hafva någon verkande orsak,
och om samma orsak skulle verka likformigt under en lång serie
af generationer på många individer, skulle sannolikt alla modifieras
på samma vis. Sådana fakta som den invecklade och
utomordentliga utväxten, som oföränderligen följer på indrypandet af en den
ringaste droppa gift från en galläpplebildande insekt, visa oss,
hvilka egendomliga modifikationer kunna härröra från en kemisk
förändring i växternas saft.
Obestämd föränderlighet är en mycket mera vanlig följd af förändrade förhållanden än bestämd föränderlighet och har sannolikt spelat en mera vigtig rol i bildandet af våra domesticerade raser. Obestämd föränderlighet se vi i de ändlösa små egendomligheter som skilja individerna af samma art och som icke kunna skrifvas på ärftlighetens räkning, vare sig från föräldrarna eller från någon mera aflägsen stamfader. Äfven starkt markerade skilnader uppträda ofta emellan ungarna af samma kull och i frön från samma frökapsel. På långa mellantider uppkomma bland millioner individer uppfödda i samma trakt och på nästan samma födoämnen afvikelser i bildning så starkt utpräglade att de förtjena att kallas monstrositeter, men monstrositeter kunna icke med någon skarp gräns skiljas från mindre varieteter. Alla sådana förändringar i struktur antingen ytterligt små eller starkt
