Sida:Om arternas uppkomst.djvu/252

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
240
om arternas uppkomst.

vid de yttre karaktererna och då sådana varieteter icke under en lång period lefvat under likformiga lefnadsförhållanden, så kunna vi häraf draga den slutsatsen, att fruktsamhet icke utgör en väsentlig skilnad emellan varieteter och arter vid kroasering. Den så allmänt förekommande ofruktsamheten vid arters kroasering kan helt säkert betraktas icke såsom en särskild förvärfvad eller förlänad egenskap, utan sammanfallande med okända förändringar i deras sexuela element.


Jemförelse emellan bastarder och mestiser utan
afseende på deras fruktsamhet.


Oberoende af fruktsamheten kunna bastarder och mestiser jemföras med hvarandra i flera andra hänseenden. Gärtner, hvars ifriga önskan var att kunna draga en bestämd gränslinie emellan arter och varieteter, kunde finna blott få och såsom mig synes fullkomligt ovigtiga olikheter emellan de så kallade bastarderna af arter och de så kallade mestiserna af varieteter. Och å andra sidan visa de i många vigtiga hänseenden stor öfverensstämmelse.

Jag skall här behandla detta ämne i största korthet. Den vigtigaste skilnaden är att i första generationen mestiser äro mera föränderliga än bastarder, men Gärtner medgifver, att bastarder af arter som länge blifvit odlade ofta äro mycket föränderliga i den första generationen, och jag har sjelf sett slående exempel derpå. Gärtner medgifver vidare att bastarder emellan mycket nära beslägtade arter äro mera föränderliga än bastarder som härstamma från skilda arter, och detta visar att olikheten i variation gradvis försvinner. Om mestiser och de mera fruktsamma bastarderna fortplantas i flera generationer, är en ytterlig grad af föränderlighet i båda fallen väl känd, men några få exempel kunna gifvas på både bastarder och mestiser, som länge bibehållit samma karakter. Föränderligheten i de följande generationerna är dock måhända större hos mestiser än hos bastarder.

Denna större föränderlighet hos mestiser synes alls icke öfverraskande. Ty föräldrarna till mestiserna äro varieteter, och oftast domesticerade varieteter (mycket få försök hafva blifvit gjorda med naturliga varieteter) och detta innefattar, att der nyligen funnits föränderlighet, som ofta fortfar och förökar den föränderlighet som är en följd af kroaseringen. Den ringa föränderligheten hos bastarderna i första generationen i motsats till de följande generationerna är ett egendomligt förhållande, som förtjenar att