och fattiga mellantider antager jag att invånarna i hvarje område undergingo en ansenlig grad af förändring och utrotning och att flyttningen var stor från andra delar af jorden. Då vi hafva skäl att tro, att stora ytor äro underkastade samma rörelse, är det sannolikt att fullkomligt samtidiga formationer ofta blifvit samlade öfver mycket vidsträckta ytor i samma delar af verlden; men vi hafva långt ifrån rätt till den slutsatsen, att detta oföränderligen varit förhållandet, och att stora ytor oföränderligen hafva undergått samma rörelse. Om två formationer hafva afsatt sig i två områden nästan, men icke fullkomligt under samma period, skulle vi i båda finna samma allmänna succession i de organiska formerna af skäl som utvecklats i föregående paragrafer, men arterna skulle icke vara fullt motsvariga; ty i det ena området skulle tiden varit litet längre än i det andra för modifikation, utslocknande och inflyttning.
Jag förmodar, att fall af denna beskaffenhet förekomma i Europa. Prestwich har i sitt utmärkta arbete öfver de eocena aflagringarna i England och Frankrike dragit upp en allmän parallel emellan de successiva lagren i dessa två länder; men då han jemför vissa lager i England och Frankrike, så ehuru han i båda finner en märkvärdig öfverensstämmelse i antalet af de arter som höra till samma slägte, skilja sig dock dessa arter på ett mycket svårförklarligt sätt i betraktande af de båda områdenas ringa afstånd, såvida man icke får antaga, att ett näs skilde två haf som voro samtidigt bebodda af skilda faunor. Lyell har gjort liknande iakttagelser på några af de senare tertiära formationerna. Barrande visar också, att det finnes en öfverraskande allmän parallelism i de successiva siluriska aflagringarna i Böhmen och Skandinavien; icke destomindre finner han en sällsam grad af olikhet i arter. Om de olika formationerna i dessa trakter icke blifvit afsatta under fullkomligt samma perioder, — om en formation i en region motsvarar ett tomrum i en annan — och om i båda områdena arterna hafva fortfarande långsamt förändrats under de olika formationernas bildning och under den långa tiden dem emellan; i detta fall kunde de olika formationerna i de två regionerna ordnas på samma sätt i öfverensstämmelse med den allmänna successionen af organiska former, och ordningen skulle ehuru orätt synas vara noggrant parallel; icke desto mindre skulle arterna icke vara fullkomligt desamma i de skenbart motsvariga lagren i de två områdena.
