Sida:Om arternas uppkomst.djvu/313

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs

301

geografisk fördelning.

men då de äro skilda från hvarandra genom oöfverstigliga stängsel antingen af land eller öppen sjö, äro de nästan fullständigt skilda. Å andra sidan om vi gå ännu längre vesterut från de östra öarna i de tropiska delarna af Stilla hafvet träffa vi icke på några oöfverstigliga hinder, och vi hafva oräkneliga öar till hållpunkter eller sammanhängande kuster, till dess vi efter att hafva rest öfver en hemisfer komma till Afrikas kuster, och öfver hela denna vidsträckta yta påträffa vi ingen väl markerad och bestämd hafsfauna. Ehuru så få snäckor, krabbor eller fiskar äro gemensamma för de ofvannämda tre närliggande faunor på östra och vestra Amerika och de östra öarna i Stilla hafvet, sprider sig dock mången fisk från Stilla hafvet in i Indiska oceanen och många snäckor äro gemensamma för östra öarna af Stilla hafvet och östra kusterna af Afrika på nästan motsatta longitudmeridianer.

Ett tredje förhållande som delvis innefattas i det föregående är slägtskapen emellan alstren af samma kontinent eller samma haf, ehuru arterna sjelfva äro skilda på olika punkter och stationer. Det är en lag af den vidsträcktaste allmänhet och hvarje kontinent erbjuder talrika exempel. En naturhistoriker som reser till exempel från norr till söder blir ickedestomindre öfverraskad af det sätt hvarpå successiva grupper af varelser, specifikt skilda och nära beslägtade ersätta hvarandra. Han hör närbeslägtade ehuru skilda slag af fåglar sjunga och ser deras bon nästan lika bygda, ehuru ej fullkomligt, med ägg färgade på nästan samma vis. Slätterna nära Magellans sund bebos af en art Rhea (amerikansk struts) och La Plataslätterna norrut af en annan art af samma slägte och icke af någon äkta struts (Struthio) eller Emu (Dromæus), lik dem som bebo Afrika och Australien under samma latitud. På samma slätter af La Plata se vi aguti (Dasyprocta) och bizcacha (Lagostomus), hvilka hafva nästan samma vanor som våra harar och kaniner och tillhöra samma ordning, gnagarna, men de förete en fullkomligt amerikansk bygnadstyp. Vi bestiga de höga spetsarna af Cordillererna och vi finna en alpin bizcacha (Lagidium), vi vända oss till vattnet och finna icke bäfvern och bisamråttan utan i stället coypu (Myopotamus) och capybara (Hydrochærus), gnagare af den sydamerikanska typen. Oräkneliga andra exempel kunde gifvas. Om vi se på öarna vid de amerikanska kusterna, äro invånarna, ehuru skilda arter, hufvudsakligen amerikanska, huru mycket öarna än skilja sig i geologiskt hänseende. Vi kunna se tillbaka till förflutna tider, såsom vi visat i sista kapitlet, och vi finna amerikanska typer förherskande på den