TOLFTE KAPITLET.
(Fortsättning.)
Fördelning af sötvattensalster. — Invånarna på oceanöar. — Brist på
batrachier och landdäggdjur. — Relationer emellan invånare på öar och
närliggande fastland. — Kolonisering från närmaste håll jemte följande
modifikation. — Sammanfattning af detta och föregående kapitel.
Då sjöar och flodsystem äro skilda från hvarandra genom
landområden, som tjena såsom stängsel, kunde man tänka att
sötvattensalster icke kunnat få någon vidsträckt spridning inom
samma trakt, och då hafvet tydligen är ett ännu fruktansvärdare
stängsel, att de icke skulle kunna sprida sig till aflägsna länder. Men
ett rakt motsatt förhållande eger rum. Många sötvattensarter
som höra till fullkomligt skilda klasser hafva icke blott en enorm
utbredning, utan beslägtade arter herrska på ett anmärkningsvärdt
sätt öfver hela jorden. Jag minnes mycket väl min
öfverraskning att finna så mycken likhet i sötvattensinsekter, snäckor m.
m., då jag först undersökte Brasiliens sötvatten, och olikheten i
de deromkring boende landdjuren, jemförda med Britanniens.
Men denna förmåga hos sötvattensprodukterna att sprida sig så vidsträckt, huru oväntad den är, kan i de flesta fall förklaras genom deras förmåga att på ett för dem högeligen fördelaktigt sätt flytta kortare stycken från dam till dam eller från flod till flod och benägenheten för vidsträckt spridning följer deraf såsom en nästan nödvändig konseqvens. Vi kunna här blott fästa oss vid några få fall. Af fiskar tror jag aldrig samma art påträffas i skilda kontinenters sötvatten. Men på samma kontinent hafva samma arter ofta en vidsträckt och nästan nyckfull spridning, ty två flodsystem hafva några fiskar gemensamma och
