Sida:Om arternas uppkomst.djvu/366

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
354
om arternas uppkomst.

befinnes vara mest konstant begagnas till att klassifiera varieteterna: den stora landbrukaren Marshall säger att hornen hos boskapen äro mycket nyttiga för detta ändamål, emedan de äro mindre föränderliga än kroppens skapnad eller färg etc. hvaremot hornen hos får äro mindre användbara emedan de äro mindre beständiga. Vid varieteters klassifikation förmodar jag att om vi hade ett verkligt stamträd, en genealogisk klassifikation i allmänhet skulle föredragas: och det har blifvit försökt i några fall. Ty vi kunna vara säkra på, att om också större eller mindre modifikation egt rum, grundsatsen om arf skulle hålla de former tillsammans som vore beslägtade i största antalet karakterer. Hos tumletter, ehuru några af undervarieteterna afvika i den vigtiga karakteren, att de hafva längre näbb, föras dock alla tillsammans derföre att de hafva den gemensamma vanan att tumla; men den korthöfdade rasen har nästan helt och hållet förlorat denna vana; utan afseende på denna olikhet föras icke destomindre dessa tumletter till samma grupp; emedan de äro beslägtade genom blodsband och lika i några andra hänseenden.

För arter i naturtillståndet har hvarje naturforskare i sjelfva verket intagit härstamning i sin klassifiering; ty han inbegriper i sin lägsta grad, arten, båda könen, och huru ofantligt dessa stundom afvika från hvarandra i karakterer, är bekant för hvarje naturhistoriker; knappt en enda karakter kan visas gemensam för de fullväxta kannarna och hermafroditerna af vissa cirripeder och dock drömmer ingen om att skilja dem åt. Så snart det blef kändt att de tre orchideerna Monachanthus, Myanthus och Catasetum, hvilka förut upptogos såsom tre skilda slägten, stundom alstrades på samma växt, betraktades de omedelbarligen såsom varieteter; och nu har jag varit i stånd att visa, att de äro maskulina, feminina och hermafroditiska former af samma art. Naturforskaren inbegriper under en art de olika larvstadierna af samma individ, huru mycket de än må skilja sig från hvarandra och den fullväxta, äfvensom Steenstrups ”vexlande generationer” som blott i en konstlad betydelse kunna betraktas såsom samma individ. Han inberäknar monstrositeter och varieteter icke på grund af deras delvisa likhet med stamformen utan emedan de härstamma derifrån.

Då härstamning i allmänhet begagnats vid sammanförandet af alla individer af samma art, ehuru hannar och honor och larver stundom är ytterligt olika, och då den begagnats att klassificera varieteterna, som undergått en viss stundom ansenlig grad af modifikation, kan då icke samma härstamningselement hafva