själsförmögenhets nödvändiga förvärfvande genom grader. Ljus skall äfven spridas öfver menniskans ursprung och hennes historia.
Skrifställare af första rangen synas vara fullt belåtna med den åsigten att hvarje art blifvit oberoende skapad. För mig öfverensstämmer det bättre med hvad vi känna om de af Skaparen åt materien gifna lagarna, att bildandet och förstörandet af de förgångna och närvarande inbyggarna på jorden bero på sekundära orsaker likartade med dem som bestämma individers födelse och död. Då jag icke betraktar alla varelser såsom skilda skapelser, utan såsom ättlingar i rätt nedstigande linie af några få varelser som lefde långt innan de första siluriska lagren afsattes, synas de mig blifvit adlade. Att döma efter det förflutna kunna vi antaga, att icke en af de nu lefvande arterna skall öfverlemna sin oförändrade afbild till en aflägsen framtid. Och af de nu lefvande arterna skola blott få lemna ättlingar af något slag in i en långt aflägsen framtid, ty det sätt hvarpå alla organiska varelser äro grupperade visar att det större antalet arter i hvarje slägte och alla arterna i många slägten hafva icke lemnat några efterkommande utan blifvit helt och hållet utrotade. Vi kunna kasta en profetisk blick in i framtiden, så mycket att vi kunna förutsäga, att de allmänna och vidt spridda arterna af de större och dominerande grupperna i hvarje klass skola slutligen blifva de herskande och skapa nya dominerande arter. Då alla lefvande organiska former äro ättlingar i rätt nedstigande linie från dem som lefde långt före den siluriska tiden, kunna vi vara säkra, att den vanliga generationsföljden aldrig blifvit bruten och att ingen syndaflod har ödelagt hela jorden. Derföre kunna vi med ett visst förtroende se på en säker framtid af lika oberäknelig längd. Och då det naturliga urvalet arbetar blott i och för hvarje varelses bästa, skola alla kroppsliga och intellektuela egenskaper fortgå emot fulländning.
Det är angenämt att betrakta ett stycke land, beklädt med många växter af många slag, med fåglar sjungande i buskarna, med kringfladdrande insekter, med maskar krälande i den fuktiga jorden, och att tänka sig att dessa så omsorgsfullt utarbetade former, så olika hvarandra och beroende af hvarandra på ett så inveckladt sätt, att de alla äro bildade af lagar som ännu äro verksamma omkring oss. Dessa lagar i vidsträcktaste bemärkelse heta: utveckling och fortplantning; ärftlighet som nästan innefattas i fortplantningen; föränderlighet i följd af lifsvilkorens indirekta och direkta verkan och af hvila och verksamhet, en förökning i sådan proportion att den leder till en kamp för tillvaron och såsom en
