förbigått många obetydliga varieteter, hvilka icke desto mindre af en och annan upptagits såsom arter, och han har helt och hållet åsidosatt flera polymorfa slägten. Bland slägten, som innefatta de mest polymorfa former, räknar Babington 251 arter, Bentham blott 112, en skilnad af 139 tvifvelaktiga former! Bland djuren, som förena sig blott för hvarje parning och ofta byta vistelseort, kunna sådana former, som af zoologer räknas än för arter än för varieteter, sällan förekomma i samma trakt, men på skilda områden äro de ej ovanliga. Huru många af dessa foglar och insekter i Nordamerika och Europa, hvilka så obetydligt afvika från hvarandra, hafva icke af utmärkta vetenskapsmän ansetts för otvifvelaktiga arter och af andra för varieteter eller så kallade geografiska raser! I flera värderika uppsatser, som Wallace nyligen publicerat öfver åtskilliga djurgrupper, isynnerhet öfver Malayiska arkipelagens fjärilar, antyder han en indelning i variabla former, lokala former, geografiska raser eller underarter och äkta representerande arter. De variabla formerna visa betydliga olikheter inom området af samma ö; de lokala formerna äro på hvarje särskild ö temligen konstanta och bestämda, men jemför man alla sådana från de olika öarna, så blifva skilnaderna så små, så talrika och gradvisa, att det blir omöjligt att bestämma eller beskrifva många af dessa former, ehuru de extrema formerna äro tillräckligt skarpt bestämda. De geografiska raserna eller underarterna äro fullständigt fixa och isolerade landformer, men då de icke afvika från hvarandra genom starkt markerade och vigtiga kännetecken, ”så kan intet bevis, utan blott den individuela åsigten bestämma, hvad som bör kallas för art eller varietet”. Representerande arter intaga i naturens hushållning på hvarje ö samma plats som de lokala formerna och underarterna, men då olikheterna emellan dem ehuru ej bestämda äro större än emellan de lokala formerna och underarterna, så tagas de af naturforskarna för goda arter. Icke destomindre saknas ett bestämdt kriterium, efter hvilket man kan särskilja variabla former, lokala former, underarter och representerande arter.
Då jag för många år sedan jemförde foglar från de särskilda Galapagos-öarna både med hvarandra och med foglar från Amerikas fastland, blef jag mycket öfverraskad af osäkerheten och den fullkomliga godtyckligheten i bestämmandet af arter och varieteter. På öarna i den lilla Madeiragruppen finnas många insekter, hvilka i Wollastons arbete betecknas som varieteter, men med all säkerhet skulle af mången entomolog förklaras för skilda arter. Äfven Irland har några få djur, som några zoologer kalla arter, ehuru de i allmänhet anses för varieteter. Några erfarna
