Sida:Om de norska apatitförekomsterna.djvu/23

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

BEOL. FOREN. TORHA.NDL. N:0 81. B(l VI. Haft. 11. 469 Dipyr-dioriteus hutVudbpstiinilsiklar äro dipyr och liomblende, ofta- ingående i ungefär lika proportioner, det förra dock stundom betydligt öfvervägande; äfven håller bergarten rutil i stor mängd. Dipyren förekommer i kantiga korn varierande i storlek fråij 0,1—0,5 mm. Dess substans är ofta helt frisk och då klar och <_>färgad med endast spår af genomgångar; mineralet är då så väl i vanligt som ock i pulari.seradt ljus mycket likt qvarts, liksom det äfven makroskopiskt har stor likhet med kornig eller grynig qvarts. I allmänhet äro dock de prismatiska genomgångarne väl synbara och innehålla ett Ijusbrunt pigment; stundom blifva dessa genomgångslinier så täta, att individerna blifva fibröst streckade; det kan då visa sig, att de stänglar, som sammansätta ett kom, äro mer eller mindre krumböjda. Då mineralet är mindre friskt visar det sig grumligt eller Ijusbrunt af ett fint pigment. Stundom innehåller det samma fina, gra stoft som plaaioklasen och man kan då iakttaga, huru detta stoft fortfarande är anordnadt efter den omvandlade plagioklasens tvil-lingsstreckniug, som löper tvärs genom flera olika orienterade korn af dipyr. I polarisationsfärger är det närmast öfverensstämmande med qvartsen. Amfibolen i denna bergart är ett brunaktigt hornblände, något ljusare och till följd deraf äfven mindre starkt dikroitiskt an det vanliga a rö na liornblendct. .Man anträifar dock äfven i en del prof grönt, temligen finkornigt honiblende med stark dikroism; detta- slag af bergarten synes dock representera blott ett omvandlingsstadium mellan gabbron och dipyr-dioriten. Rutil ingår stundom i så stor mängd, att den kan betraktas såsom en väsentlig beståndsdel. LÉvy benämner den sphen, hvilket är oriktigt. 1) Mineralet är i genomfallande ljus mörkbrunt, dikroitiskt och visar i reflekteradt ljus blå metallisk glans. Att dipyr-dioriten är en förändrad gabbro har redan Brög-GER och REUSCH uttalat och i sjelfva verket tyda flera omständigheter derpå. Emellertid har det först genom den mikro') -Sur une roche ;i .-]>lii';ic, ampSiibole et niifmiritc-- etc.