framställning bör först anmärkas, att, som R. Tengberg: Om den älsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige I s. 9 not 7 framhållit, Svearnes land — svenska och danska runstenars Suiþiuþ, lat. Svecia — ursprungligen omfattade landen på Mälarens norra sida, således både Uppland och Västmanland; detta framgår bl. a. af Magnus Ladulås' testamente af 1285, där Svecia omfattar Uppsala och Västerås stift till skillnad från Strängnäs stift, och af Svenskt Dipl. II nr 1890 (af 1312): Suecia, in Sudermannia vero. Vidare är det, med nuvarande kännedom om bygdens ålder och den geografiska utvecklingen af det beboeliga landet i Mälardalen, oss icke möjligt att anse Uppland som den först bebyggda delen, hvarifrån de öfriga »landen» kring sjön befolkades, lika litet som det är i minsta mån sannolikt, att de historiska landskapsnamnen äro så urgamla, att de stå i samband med den första bebyggelsen. Att Uppland i denna nejd i historisk tid uppträder som hufvudlandet beror ingalunda på någon detta lands förstfödslorätt, utan på den omständigheten, att förutsättningarna för en på jordbruket grundad hög materiell kultur här voro störst, liksom derpå, att den här såsom hos hvarje sundt folk följdes i spåren af en motsvarande andlig odling.
R. Tengberg påvisar i sin ofvan anförda utmärkta afhandling s. 9, att landet »ofvanskog», d. v. s. norr om de stora skogar, som skilde Mälardals- och Hjälmardalsbäckena m. m. från bygderna kring Vänern och Vättern, äfven jämte benämningarna Svecia och Svecia superior med ett gemensamt namn kallades Upplanden. S. 10 förklarar han ur denna kollektivbenämning landskapsnamnet Uppland såsom genom betydelseinskränkning uppkommet.
Den som senast yttrat sig i frågan är K. H. Karlsson i Uppland, Skildring af land och folk, I s. 408. Han anser, att Uppland i båda sina nyss angifna betydelser bör tolkas som det högre upp belägna landet i motsats till i det ena fallet Götalanden, i det andra Södermanland och Västmanland. Äfven han torde mena, att landskapsnamnet ursprungligen omfattar de tre folklanden: Tiundaland, Attundaland och Fjädrundaland samt Roden. Att Roden emellertid icke ursprungligen och till dels ännu i dag icke räknas till Uppland, skall jag i det följande påvisa. Och det är denna omstän-
