Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/104

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
99

sätt har karaktären at en öfverlåtelse- eller upplåtelsehandling», utan att denna är »jämförlig t. ex. med den tillåtelse, som kan meddelas utländsk man att i riket besitta fast egendom, eller med medgifvande, att jord eller lägenhet eller vatten får för allmänt behof tvångsvis förvärfvas».[1]

Men emellan tillstånd att bryta en stenkolsfyndighet och tillstånd att expropriera jord, t. ex. till en stenkolsgrufvas dagområde, råder en väsentlig olikhet. I förra fallet förvärfvar rättsinnehafvaren en omedelbar rätt till ett föremål, i senare fallet däremot endast en rätt att oberoende af enskild öfverenskommelse förvärfva rätt till ett föremål. I förra fallet förvärfvar han ständig besittningsrätt till delar af djupområdet, i senare fallet erhåller han endast rätt att förvärfva ständig besittningsratt till delar af ytområdet.

Här må ock påpekas, att man under förnekande af en regalrätt till djupområdets fasta ämnen jämväl sökt gifva en positiv förklaring af inmutnings- resp. koncessionsrättens karaktär. Däraf torde emellertid bjärtast framgå omöjligheten af grufregalets förnekande.

Från antydda håll har man under fasthållande af inmutningsrättens och koncessionsrättens egenskap af nyttjanderätt i främmande sak försökt förklara jordägarens behof at inmutning eller koncession å egen jord. Men detta har nödgat till antagande af slutsatsen, att man kan hafva sakrätt uti en sak, som på samma gång är annans och ens egen – en »jus in re aliena» in re sua.

I denna ordning vilja vi slutligen angifva de positiva skäl, som utöfver hvad förut anförts enligt vår åsikt med nödvändighet föranleda till antagande af ett bergsregal.

Till en början anmärka vi härvid, att själfva grufvelagstiftningen förutsätter ett bergsregal eller en statens äganderätt till djupområdet.

Enligt Nordling är speciell privaträtt »de rättsregler, som bestämma enskilda personers rättsförhållande till hvarandra med hänseende till olika yrkena Granska vi nu våra gällande grufvelagars innehåll, så finna vi väl, att de, utom bestämmelser at politirättslig, straffrättslig och processuell natur, innehålla ett

stort antal rättssatser ang. reglerandet af grufägares, jordägares

  1. Hammarskjöld a. a. s. 57.