Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/128

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
123

I fråga om flottled hafva de flottande till och med lof att, där sådant af flottningen nödvändiggöres, utan särskildt tillstånd af ägaren beträda stranden.[1]

Det torde böra erinras därom, att häradsrätts tillstånd för viss delägare i samfällighet att uppföra vatten- eller fiskebyggnad, så väl som Kon. Bef:s förordnande, att visst vattendrag skall vara allmän flottled eller allmän farled, icke är att jämföra med t. ex. tillstånd att expropriera viss egendom. Det senare innebär endast en rätt att tvångsvis förvärfva viss egendom, det förra tilldelar eo ipso en rätt till vidkommande föremål.

I K. F. om allmän farled d. 30 dec. 1880 och K. F. om allmän flottled af samma dag och år göres ock en bestämd skillnad på dessa båda rättshandlingar. Expropriation af jord eller lägenhet eller vattenmassa för afledning ankommer på konungens pröfning, medan beslut att vattendrag skall vara allmän farled eller flottled fattas af Kon. Bef.

Nu blir frågan: Kunna alla dessa inskränkningar uti de enskildes vattenrätt förlikas med begreppet äganderätt?

Man säger, att begreppet äganderätt innebär en rätt – att förhindra hvarje annan person att inverka på äganderättens föremål.[2]

Men står denna grundfordran i öfverensstämmelse med de enskildes vattenrätt? Enligt hvad vi förut visat, har icke endast en eller flera personer utan alla statsmedlemmar rätt att i väsentliga afseenden bruka och begagna den enskildes vattenområde. Hvar man äger i större eller mindre omfång rätt till fiske i det privata saltsjöområdet och rätt till samfärdsel eller flottning i det privata sötvattenområdet.

Hvad återstår af den enskildes uteslutande rätt till rinnande vatten, sedan en allmän farled eller en allmän flottled inrättats, eller till saltvatten, sedan allmänheten erhållit väsentliga delar af fiskerätten?

Strandägaren synes knappast hafva annat än företrädesrätt att framför alla andra bruka det honom underlydande vattenområdet.

Vid strömmingsfiske å Norrlands kuster äger han sålunda, »där han i fisket deltager», rätt till första notdräkten hvarje måndag och onsdag; vid sillfiske å Västkusten är han under

  1. Flott. St. § 5.
  2. Olivecrona: Föreläsningen i Civilrätt s. 19.