Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/167

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
162

rättigheterna kunna genom försummadt brukande gå förlorade och äro endast till möjligheten af obegränsad varaktighet.[1] Bådadera kunna vara på enahanda sätt inskränkta. Ständig besittningsrätt till ett förlänadt kronohemman är strängt bunden vid en förut noga bestämd successionsordning.[2] Samma är förhållandet vid äganderätt till ett fideikommiss.[3] Jord under äganderätt kan vara underkastad bördslösen, hembud, återgång till förre ägaren utan lösen o. s. v.[4] Jord under ständig besittningsrätt kan på motsvarande sätt bördas af vissa besittningshafvarens släktingar, hembjudas jordägaren samt återfalla till jordägaren utan lösen.[5] Härjämte må erinras, att grundränta i vissa fall utgår, i andra fall är efterlåten såväl å jord under äganderätt som under ständig besittningsrätt. Slutligen bör framhållas, att ständig besittningsrätt numera är i lag och författningar försäkrad om orubbadt bestånd.[6]

Af denna yttre öfverensstämmelse emellan de båda rättsinstituten äganderätt och ständig besittningsrätt förklaras den stora villrådighet, som inom jurisprudensen förmärkts i fråga om rätta karaktären af ständig besittningsrätt. Somliga hafva hänfört berörda begrepp till äganderätt, andra till en fullt själfständig rätt – emphyteusis. Den förra uppfattningen har sin grund i det i sammanhang med länsväsendet uppkomna begreppet dominium utile, som innebar förutom en fullständig nyttjanderätt äfven en del af äganderätten.[7] Den senare meningen, som för svensk rätts vidkommande företrädes af t. ex. Schrevelius, synes hafva utbildats efter den romerska rättens föredöme.

  1. K. F. d. 24 sept. 1766 ang. ödeshemman o. K. F. ang. skattehemmans förmåner och villkor d. 21 febr. 1789 § 4. Jmf. Hammarskjöld a. a. s. 121 o. not. 3.
  2. Se Kam. Koll. Kung. ang. besittningsrätt å kronohemman d. 29 febr. 1808 p. 7.
  3. Att fideikommiss är äganderätt se Aagesen: »Om Rettigheder over Ting» s. 39 ff. Nordling af annan mening: Föreläsningen öfver Ärfdabalken s. 274, 279 m. fl. st.
  4. K. Kung. ang. skatteförsålda förut Danviks hospital tillhöriga hemman d. 17 maj 1861 p. 2 o. 4. K. F. d. 21 febr. 1789 § 5, K. F. ang. upphäfvande af bördsrätten d. 21 dec. 1857 o. d. 22 dec. 1863 m. fl. st.
  5. Kam. Koll. Kung. d. 29 febr. 1808 ang. besittningsrätt å kronohemman o. K. Kung. d. 8 maj 1863 ang. utvidgad frihet att öfverlåta åborätt å kronohemman. Kam.- o. Bergs-Koll. Kung. d. 30 jan. 1824 ang. under bruken skatteköpta hemman.
  6. Reg. Form. § 77; K. F. d. 21 febr. 1789 § 6 o. K. F. o. Plak. d. 27 aug. 1723 § 3.
  7. Baron: Pandekten § 177. Se ock Nehrman: »Jur. prud. civ.» s. 121 § 19.