Hoppa till innehållet

Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/174

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
169

länge de årligen riktigt erlägga de deraf gående utskylder och svara till Rustehållet».[1]

Sammanhanget emellan den prekära och konfirmerade besittningsrätten inses i öfrigt däraf, att konfirmation synes egentligen hafva begärts, när fara uppkommit för en egendoms öfvergång till frälsemän. Enligt bref, dateradt Nyköping d. 10 jan. 1594, konfirmerade hertig Karl en Olof Pedersson i besittningen af hemmanet Laggeboda i Forssen socken, hvarå dennes fader 20 år förut erhållit besittningsbref. Såsom skäl för konfirmationen uppgafs, att Olof Pedersson måtte njuta sitt och sin faders arbete till godo. Men närmaste anledningen till, att Olof Pedersson sökte konfirmation, var att en Torbjörn Jönsson erhållit Laggeboda i förläning.[2]

Efter hand blef den ständiga besittningsrätten genom allmän lag befästad. Sålunda försäkrades åbor å kronobergsmanshemman en ständig besittningsrätt genom 1723 års s. k. grufvestadga. Och slutligen meddelades en liknande försäkran åt alla åbor å kronohemman genom K. förordningen d. 21 febr. 1789.

Ehuruväl åborna å kronans hemman, enligt hvad förut är visadt, erhöllo en konfirmerad besittningsrätt, voro de dock faktiskt ingalunda tryggade gent emot tredje man.

Anledningen härtill var den, att frälsemännen genom förläningar, gåfva, köp, pantaftal o. s. v förvärfvade äganderätt eller nyttjanderätt till större delen af kronans hemman.

Då kronan förut tillförsäkrat åborna å densamma en »rolig och oturberad besittningsrätt», borde kronan genom ofvan berörda dispositioner icke hafva kunnat afhända sig själf större rätt till kronohemmanen än hon själf ägde, d. v. s. jordäganderätt och däraf följande ränterätt; och detta t. o. m. endast vid köp och gåfva, men vid förläningar och pantaftal åter endast

  1. Sbg F. F. 387. Andra konfirmationsbref se ibm s. 397 – å 12 mtl Nöbbeled, Sörgården för mönsterskrifvaren Lars Andersson den 9/3 1699: F. s. 378 – å h:t Jämteboda vid Kopparberget för bergsmannen Olof Jönsson i maj 1544: samt å torpet Tullebo i Berke s:n för Peder Jönsson d. 20/4 1552; F. s. 390 – Måns i Rotkijlen gifvit 10 daler år 1621 för besittningsbref å sitt h:n; F. s. 394 – å h:t Råby för Simon Depken i Västerås d. 25/11 1623; F. s. 395 – d. 12/1 1624 å h:t Färjestaden i Åby s:n, Östergötland, för korporalen Anders Larsson; F. 399 – d. 30/3 1631 å gården Västeräng för Peder Andersson; F. s. 407 – d. 27/11 1646 å h:t Åby i Färsbergs s:n, Västergötland, för länsmannen Karl Andersson o. h. h.; F. s. 435 – d. 22/4 1636 å h:t Åketorp i Gudhems s:n för häradsskrifvaren Anders Ambjörnsson; F. s. 437 d. 11/9 1690 å h:t Vreta i Grenna s:n för befallningsman Benj. Dahlström: m. fl.
  2. Sbg s. 385.