Om det alltså på grund af det anförda måste anses obestridligt, att rättssatsen om »treggje-åra-skattevrak» för ifrågavarande period icke allenast varit promulgerad utan äfven tillämpad, måste häraf med nödvändighet följa, att kronan också tillerkänt sig äganderätt till skattejordens grund. Någon privat äganderätt till skattejorden kan alltså icke ifrågakomma. Skattebönderna hafva endast haft ständig besittningsrätt till af dem innehafvande jord.
Nu är det väl sant, att man för denna period alltid gjorde en bestämd skillnad emellan »skatterättigheter», »arf och eget», »forn skatte», »evärdelig egendom» eller »bördsrättigheter» å ena sidan och konfirmerad besittningsrätt å den andra. Den förra ansågs alltid förnämligare och mera eftersträfvansvärd[1]. Men häraf följer icke att en skatterättighet var privat äganderätt. Skatträttigheten såväl som både den konfirmerade och den prekära besittningsrätten voro endast till graden åtskilda arter af ständig besittningsrätt. Likasom den konfirmerade besittningsrätten var fördelaktigare och säkrare än den prekära, var »skatterättigheten» tryggare och fullständigare än den konfirmerade.
Skatterättigheten behöfde ingen konfirmation för att vara ständig. Den gick likafullt i arf och börd samt kunde fritt och obehindradt transporteras. Skatterättigheten var närmast
- ↑ Såsom exempel på meddelade skatterättigheter må anföras följande:
Sbg. F. 434 – K. Br. d. 18 juni 1626 meddelades ryttaren Sten Svensson
»skatterättighet» å sitt hemman Hoesija i Nöttja s:n, Sunnerbo h:d.
Söderm. H. 584 n:r 12. – I bref d. 19/3 1584 erhöll Hans Stuart »till Evärdelig egendom» gården Näsliestadha i Gryts s:n och Daga h:d, som förut varit skattehemman men såsom skattevrak hemfallit till kronan. Sbg. F. F. 1078 – Bandet ang. Norrländska kommissionens handlingar innehålla fol. 68 en förteckning på ödeshemman i Jämtland 1658–1662, hvarvid finnes antecknadt, att »odelsätten» dels bibehållits dels af guvernören blifvit återstäld». Sbg. F. 380. – Enligt K. Br. d. 5/12 1572 erhöll Mauritz Sturck »till evärdelig äga» 2 gårdar »Erffwa», Solna s:n, Danderyds skeppslag.
Sbg. F. 384 – Den 3/1 1592 erhöll åbon »evärdelig besittningsrätt till torpet eller utjorden Lijdatorp på kyrkoh:t Lijdås ägor, Kila s:n, Jönåkers h:d». Lägenheten inskrefs därför såsom skatte i 1608 års Jordebok.
Af 1663 Kungl. brefbok, fol. 516. – Transsumt af Gen. Leutenant och Gouverneuren Hr Johan Sperlings underd. memorial. Bemälde Sperling förmäler, att »när uti Norlanden skattehemman blifvit öde och sedan genom skattevrak hemfalla Eders K. Maj:t och Cronan finnes en stor svårhet att skaffa åbor derpå, fastän ansenliga frijheter dertill bjudas», hvadan han föreslår, att dylika hemman måtte få upplåtas under »skatterättighet i stället för några frihetsår».
