Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/200

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
195

Å andra sidan må ock anmärkas, att Västgötalagarna, som sannolikt stå det äldre skiftessättet närmast., ingenstädes tala om råmärken omkring inägorna såsom t. ex. Upplandslagens »deldæraa Västgötalagarnas »tiældra» torde nämligen endast betyda detsamma som tomtarå eller möjligen jämväl »markaskäl» emellan byar.[1]

Med anledning häraf torde alltså kunna antagas, att den delning af inägorna, som genom hamarskiftet verkställdes, bestod uti ett upprepadt uppmätande af jorden medelst rep eller stång.

På detta sätt torde den till en by hörande inägojorden ursprungligen fördelats i så många skiften, som antalet bol eller själfständiga familjer i byn.

Men enär dessa skiften icke kunde, om man vid fördelningen endast tog hänsyn till arealen, göras jämngoda, torde det vara helt naturligt, att man sökt afhjälpa denna brist därigenom, att de särskilda familjerna efter hvarandra och i viss ordning fått bruka byns samtliga skiften. Hamarskiftet torde alltså sannolikt hafva varit ett s. k. årsskifte eller åtminstone ett periodiskt återkommande skifte.[2]

Genom delning af de ursprungliga torpen eller byarna emellan de individuella eller de skiftesberättigade familjerna uppkommo, som sagdt, lika stora bol.

Till en början omfattade de endast bolstäderna. Inägorna voro bihang och det öfriga allmänning. Men efter hand utsträcktes begreppet bol att jämväl omfatta åkerjord. Och enär bol var uttryck för en fullständig besuttenhet, kom bol att betyda en jordegendom af bestämd minimal storlek.

Sålunda är det bekant, att i Danmark och Skåne ett bol omfattade tomt jämte 1 markland jord, d. v. s. så stor jordrymd, att man där kunde utså en mark korn. Markland med dess underafdelningar var nämligen ett på utsädets storlek beroende ytmått. Men bol at samma storlek som i Skåne omtalas äfven från" andra delar af Sverige. Sålunda må erinras om markabol på Öland,[3] »marc laige» på Gotland[4] och markabol i Bohuslän.

I Finland räknades »bol och markland» samt i Norge »melisboel»

  1. I JB. 10 o. 19.
  2. Hjelmérus: Om Laga Skifte: s. 7.
  3. Hildebrand: Sveriges Medeltid I. s. 247.
  4. G. L. I: 28: 5, jmf. 47: 1.