Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/202

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
197

Och huru stor åttondedelen af en attung var, förklarar lagen i tydliga ordalag. »Hafver man laga tomt i by jämte ett öresland och 6 lass äng och andel i grindar, hägnader och broar samt i bys alla byggnader, det är åttondedelen af en attung, då har man rätt till utskiften och till laga skogshygge i förhållande till sin ägolott».[1] Laga tomt skulle vara 20 alnar lång och 10 alnar bred.[2] Ägde man mindre än åttondedelen af en attung, således äfven om man ägde andel i tomt, hade man endast rätt »til löf ok lok» och »vnder wiþær». Hade man icke andel i tomt utan bodde å laghäfdad intaga å byamarken, hade man endast rätt till yxbörd i icke bärande skog samt rätt till mulbete men icke rätt till intäkt.[3]

Den fullständiga andelsrätten uti by var alltså ovillkorligen förbunden med innehaf af åttondedelen af en attung. Och dess kärna var åter tomten, till hvilken fogats 1 öresland åker samt 6 lass äng.

Nu är det lätt att se, huru stor själfva attungen var. En attung utgjordes af tomt, jämte 8 öresland d. v. s. 1 markland åker samt 36 lass äng, eller tydligen, frånsedt ängen, lika mycket som Skånelagens bol eller annorstädes förekommande beteckning markabol. Och åttondedelen af en attung var lika stor som ett öresbol.

Öfverensstämmelserr emellan bol och attung är påfallande. Båda bestå af tomt, som är åkers moder, samt samma åker-areal. Båda utgöra lika stora andelar af by. »I attungar skall man by byggia», heter det.[4] Båda betecknade andelsrätten i bys byggnader, broar, hägnader, grindar o. s. v. Båda voro skattetal.[5]

Likasom i Skånelagen kom skillnaden emellan attung såsom tomtmått och markland o. s. v. såsom ytmått bäst till synes vid afsöndring af ett visst jordområde. Vid skifte skulle alla attungar göras lika stora – attung var attungs broder – om icke hump blifvit afsöndrad. Alla skulle äga lika andel i godt och dåligt, både i åkrar och ängar och alla lika andelar i arbete, både broar och bäckar och samma andel i gärdesgårdar som i åkrar och ängar.[6] Men var hump

frånsåld, skulle denna vid skifte afräknas på den attung, från

  1. II JB. 19. I JB. 7: 3.
  2. II JB. 18.
  3. I JB. 13: 4.
  4. I JB. 8. Byar omtalas med 9, 12, 15 à 16 attungar.
  5. Ibm 8. S. M. L. K. B. 10 pr.
  6. Ö. G. L. B. B. 6.