Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/207

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
202

att utgöra kungliga utskylder, säges uttryckligen, att åker och hus (»agros & domos») skulle vara skattefria, hvaraf kan dragas den slutsatsen, att endast åkrar och hus voro skattskyldiga.[1] Detsamma bekräftas ock af jordeböckerna från Gustaf Vasas tid" Efter jordatalet utgingo – i brokig omväxling med mantalet – nästan alla skattetitlar, icke allenast »hufvudskatten», samt »skeppesta», »ledings lagmanspenningar», »vitepenningar» m. fl. utan t. o. m. fodring[2] och dagsverken.[3]

Härjämte må erinras om att, enligt hvad förut är närmare påvisadt, den odlade jorden varit skild från den icke odlade genom hägnad.

Vi öfvergå nu till att undersöka, huru privat äganderätt uppkommit å kultiverad jord under nyare tid.

Härvid bör till en början påpekas, att, enligt hvad förut är närmare utredt, inga nybyggen kunde för tiden från Gustaf Vasa till 1789 upptagas under annan form af jordbesittning än såsom ständig besittningsrätt. Ävon om skatteköp tillkom, fick jordbesittningen ändock ingen annan karaktär än den högsta arten af ständig besittningsrätt. Men genom 1789 års förordning ändrades detta förhållande. Alla skatterättigheter förklarades nu vara äganderätt, vare sig dessa rättigheter voro urgamla eller tillkomna genom skatteköp.[4] Då härjämte alla åbor å kronohemman fingo företrädesrätt att skatteköpa sina åboende hemman.[5] kunde hädanefter privat jordäganderätt uppkomma medelst upptagande af nybygge samt skatteköp af detsamma.

Likasom under medeltiden vid ursprunglig uppkomst af privat jordäganderätt iakttogos två grundläggande moment nämligen ett ekonomiskt – arbetet eller odlingen – samt ett rättsligt – laghäfden –, finna vi, att samma slags äganderätt under tiden från 1789 till innevarande tid uppkommit medelst ett ekonomiskt moment, arbete, samt ett rättsligt moment, först skatteköp, sedan endast en registreringsåtgärd.

  1. D. S., n:r 115.
  2. Så utgick fodringen af »de Byar och Socknar, som ligga under Svartsjö gård» efter jordatalet »szå ath aff hwarie 4 ort. Land jordh hälz 1 hesth». Efter jordatalet utgjordes ock kungsfodringen i Åkers skeppslag. Uppl. H. 1539, n:r 5.
  3. I Björkekinds h:d utgjordes 1 dagsverke per öresland. Ö. G. H. 1543, n:r 10.
  4. § 2.
  5. § 6.