Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/215

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
210

lägre art af jordbesittning eller, hvad vi här sagt, ständig besittningsrätt.

Vi vilja nu anföra de positiva skäl, som enligt vårt förmenande gifva stöd för detta påstående.

Härvid vilja vi då först erinra därom, att under ätt-staternas period all dem tillhörig okultiverad jord torde hafva varit allmänning. Samma har jämväl varit förhållandet under den tidigare medeltiden.

Exempel äro ock anförda därå, att konungarne under medeltiden till bergsnäringens fördel förfogat öfver enskild vid grufvorna varande mark, så väl som öfver enskild okultiverad mark i Norrland och Finland.

Vidare må påpekas, att kronan ifrån Gustaf Vasas tid gjort gällande sitt anspråk på de å enskild mark växande s. k. bärande träden, till en början både å frälse- och skattejord, men senare endast å skattejord. Härmed sammanhänger ock den omständigheten, att de s. k. masteträden, äfven å enskild mark, indrogos till kronan såsom ett regal.

Ytterligare må erinras därom, att de s. k. sämje-, stadge-, stubbe- och röjselrättshemman med konfirmerad besittningsrätt, äfven då de voro upptagna å enskild mark, efter hand kommo att anses såsom kronohemman.

Alla dessa omständigheter gifva vid handen, att den okultiverade jorden, äfven då den var omrösad såsom enskild egendom under forntiden, medeltiden och äfven under nyare tider, fortfarande, åtminstone delvis, betraktades och behandlades såsom allmänning.

Ännu tydligare är detta fallet, då enskilde endast »pretenderade» äganderätt, utan att kunna uppvisa rå och rör. Så var förhållandet under nyare tiden både i mellersta och södra Sverige samt intill senaste tid i Norrland och Dalarne.

Hvad gällande rätt angår, finna vi ännu spår af denna urgamla rättsåskådning.

Sålunda finna vi, att innehafvarne af skattehemman, som uppkommit af nybygge, upplåtet efter K. F. d. 29 juni 1866, eller af då redan upplåtet nybygge, för hvilket likväl föreskrifven odlings- och byggnadsskyldighet icke inom behörig tid fullgjorts, endast efter utsyning och stämpling af vederbörande skogstjänsteman äga afverka skog till afsalu; att s. k.