Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/220

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
215

Emile de Laveleyes arbete »De la Propriété et de ses formes primitives» jämte Carl Büchers tyska bearbetning däraf under titel »Das Ureigenthum» samt Maxime Kovalevskys afhandling »Tableau des origines et de l'évolution de la Famille et de la Propriété».

I anslutning härtill hafva vi, hvad Sverige angår, sökt framställa grunddragen af vår svenska inhemska jordäganderätt, sådan den på flertusenårig grund utvecklat sig och, om än under betydliga förändringar, ännu till sina hufvuddrag äger bestånd, samt att med tillämpning af den nationalekonomiska vetenskapens fullt säkra slutsatser på den rättshistoriska och positivt rättsliga undersökningens resultat gifva en definitiv och allmängiltig förklaring af samma jordäganderätts natur; hvarjämte vi härvid ständigt sökt framställa bilden af den på hvarje tid härskande jordäganderättsordningen i den samtida stats- och samhällsorganisationens belysning.

Till utgångspunkt hafva vi härvid tagit spörsmålet om den privata jordäganderättens uppkomst, därvid vi funnit, att den privata jordäganderätten icke kan hafva uppkommit genom occupatio af en res nullius utan till en del genom en specificatio af en res communis och till en annan del genom en statens tilldelning eller förläning, ett resultat som i sin mån bestyrkes af åtskilliga svenska författares vittnesbörd, såsom Geijer[1] och Nordström,[2] Bergfalk[3] och Styffe.[4] De båda förstnämnde säga uttryckligen, att den svenska privata jordäganderättens grund är arbete och odling; de bägge sistnämnde, att grunden till berörda rätt är hvad de benämna formation, ett påstående, som är så mycket märkligare, som Bergfalk i början af sitt arbete synes vara anhängare till åsikten om en occupatio af en res nullius såsom den privata jordäganderättens ursprungliga grund.

Har emellertid privat jordäganderätt såväl i forntid och medeltid som nutid uppkommit medelst ett af rättsordningen sanktioneradt arbete (specificatio), följer att objektet för den privata jordäganderättcn icke kan vara annat än kultiverad jord. De

till en privat jordegendom härjämte hörande delar af ytområdet,

  1. Samlade skrifter. Förra afdelningens 6:te band Sthlm 1853 s. 376.
  2. Historisk inledning till 1851 års skogslag (tr. i Jur. för:s i Finland tidskr., 19:de årg. 1883).
  3. Bergfalk a. a. s. 35.
  4. Grundregalerna s. 253 m. fl. st.