Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/26

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
21

landslagen – skiftas i tre lotter mellan konungen, häradet och målsäganden Angående jorden heter det däremot: »tha han dödher är, tho hafwi hans rätte Arfwe thet gotz.»

Jämväl Skånelagen har liknande rättsregler. Sålunda stadgas, att den som dräper annan för redan bötad sak får aldrig frid, »oc konung taki alt þæt han a vtan hans iorth.»[1]

Västgötalagarnas stadganden om urbota mål, som äro med edsöresbrotten jämförliga, äro de enda, som kunna föranleda till någon tvekan i berörda hänseende. I allmänhet heter det om dessa brott: »þæt ær niþingswærk, firigiort landi oc löffum öræ»[2] eller »þet ær orbotæ mal, han hauir firigiort landæ oc lösum örum allum».[3] T. o. m. Schlyter skall hafva tolkat »land» i dessa uttryck såsom jord.[4] Vid jämförelse med alla de öfriga lagarnas stadganden i berörda afseende synes det emellertid vara alldeles tydligt, att land icke kan betyda annat än »lanzwist», d. v. s. rättighet att vistas i landet.

På ett annat ställe i äldre Västgötalagen säges dock uttryckligen om den, som bär afvog sköld mot sitt land, att han förverkat »iord. lansvist ok löfum öræ».[5] Att emellertid icke ens för detta fall förlust af jord var straffpåföljd, framgår af en jämförelse med yngre lagens stadgande, där alldeles samma brott var belagdt med det vanliga straffet: förlust af lösegendom och lanzvist. Där sålunda »jord» i ofvan berörda lagbud icke rent af tillkommit genom felskrifning, måste det betyda förlust af äganderätt till förut innehafd jord, i den mening att den efter brottet tillföll ätten.

Ättemännens eventuella rätt till ättjorden och ättens öfveräganderätt till sitt hela jordområde framgår emellertid tydligast at arfs- och bördsrättens samt den gotländska afradsrättens bestämmelser.

Hvad arfsrätten angår, behöfva vi endast erinra om att rätt till arfstäkt var inom ätten till möjligheten obegränsad samt att ättledaren i vissa fall tog arf efter den ättledde.

Beträffande åter bördsrätten vilja vi påvisa dess inverkan vid afhändelser af jord genom köp, skifta, pantsättning, flätföring samt gåfva och testamente.

  1. Sk. L. I: 89.
  2. V. G. L. I orb. mal § 2.
  3. V. G. L. II orb. mål I pr.
  4. I. Otman: Äldre Vestgötalagen s. 32 not 3.
  5. orbot. mal § 4.