Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/65

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
60

Vi skola påvisa, att och huru kronans äganderätt till allmänningarna förverkligats uti ett par af rikets provinser, nämligen Västergötland och Uppland.

Vi hafva förut redogjort för Västergötlands allmänningsdelar under medeltiden. Enligt den genomgångna förteckningen därå utgjorde allmänningsskogarnas antal 40 och allmänningsbergens 9.

För år 1638 hafva vi en förteckning för hela Sverige på »Kongl Maj:ts och Kronans parker, jageplatser, djurgårdar, skogar och lunder, men i synnerhet å de fridkallade och kronans enskylte Parker».[1] Därå upptagas för Västergötland Edzwägen, Halle- och Hunneberg, Sundshagen vid Älfsborg, Billingen, Kinneskog, Höjentorp och Mösseberg.

Då nu Kinneskog sannolikt motsvarade Västgötalagens Kinnekulle,[2] är alltså klart, att vid denna tid 5 af Västgötalagens allmänningsberg och åtminstone 1 allmänningsskog (Edsveden) 1638 voro öfverförda till riksegendom. Huruvida »Sundshagen vid Elfsborg» och Höjentorp hafva sin motsvarighet i V. G. L:s förteckning kunna vi icke afgöra.

Karl XI gick ett steg längre. I en förteckning å kronoskogarna i Skaraborgs län af år 1691[3] äro upptagna, utom de från 1638 års förteckning anförda, »Gryteskog och then del som tillförende ther af med Jachttaflor varit afmärckt», samt Furubacken, Borgundeberg, Binnebergsmå, Rådaåhs, Wallen, Himmelsberg och Sundzmarken jämte Wingz, Stenum och Eeks socknar.

Åtminstone några af dessa hafva sin motsvarighet i Västgötalagens allmänningsförteckning, äfven om sammanhanget icke alltid är så lätt att påvisa. Sålunda motsvarar Gryteskogen V. G. L:s »Gryten», Wingz s:n skogen Brun i Vings s:n samt Sundsmarken troligtvis Syndervider.

  1. Instr. f. Riksjägmästaren d. 30 maj 1638 § 1.
  2. Att Kinneskog här måste beteckna icke allenast det som i senare tider burit detta namn * utan äfven Wahran och det egentliga Kinnekulle kan man sluta däraf, att enligt § 8 i nyss anförda instr. skulle å Kinneskogen finnas 4 hejderidare, medan t. ex. Billingen, som är mycket större än Kinneskog i inskr. mening, endast skulle hafva 3. I 1691 års K. F. ang. skogarna i Skaraborgs län heter det ock: »Kinneskoga med Wahran» och i K. Br. d. 7/3 1685 till landshöfding Örneklou heter det: »Hvad Kinnekulle och Wahra skogar angår».
    * På Vermings karta öfver »Belägenheten af Mariestad» af år 1813 upptagas »Kronoparken Kinneskogen» men sträcker sig endast öfver den halfö, som afslutas med Viksnäs udde (Provinskartor i K. Biblioteket).
  3. K. F. d. 3/2 1691 ang. Skogarna i Skaraborgs län § 1.