Sida:Ossendowski - Odjur, människor och gudar.djvu/204

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

200

olika slag omkring. I det höga gräset trådde tranorna sin trolska kärleksdans. På sjöarna gungade svanar och gäss i mängd, och i sumpiga trakter flögo parvis likt ljusstrimmor de färgrika, heliga mongoliska fåglarna, »turpan», eller »lama-gässen». På högre belägna, torra platser hoppade och kämpade sins emellan skaror av den vilda kalkonen, under det de sökte sig sin föda, och flockar av »salga»-rapphöns flögo visslande förbi. Under tiden lågo vargar på bergssluttningarna ej långt därifrån och sträckte sig lättjefullt i solvärmen, gnyende och stundom skällande som lekfulla hundar.

Naturen vet icke av något annat än liv. Döden är för den endast en tilldragelse, vars spår den utplånar med sand och snö eller sådana utsmyckningar som yppig grönska och färgrika buskar och blommor. Vad angår det naturen, om en moder i Tsji-fu eller på Jangtsekiangs stränder offrar sin skål ris med brinnande rökelse på något altare och ber för sin sons återkomst, viiken okänd för alla tider stupat på slätterna utmed floden Tola, där hans ben skola vitna under strålarna från naturens förintande eld och av dess vindar spridas över stäppens sand? Den är stortartad denna naturens likgiltighet för döden och dess starka livsträngtan.

På den fjärde dagen kommo vi efter mörkrets inbrott fram till stranden av Tola. Vi kunde ej hitta det riktiga vadstället, och i avsikt att söka ta mig över floden utan någon ledning, tvang jag min kamel att ge sig ner i vattnet. Som tur var råkade jag på ett grunt, fastän något gyttjigt ställe, och vi kommo lyckligt över. Detta är något att vara tacksam för, när man skall vada över en flod med en kamel, ty när den finner vattnet för djupt och märker, att den sjunker ner till huvudet, sträcker den icke ut och simmar, som en häst skulle göra, utan lägger sig på sida och flyter, vilket är högst obehagligt för ryttaren. På den andra stranden reste vi vårt tält.

Tjugufyra kilometer längre bort passerade vi ett slagfält, där den tredje striden för Mongoliets självständighet utkämpats. Där drabbade baron Ungerns trupper samman med sextusen kineser, som begivit sig från Kiachta till Urgas undsättning. Kineserna ledo ett fullständigt nederlag