Sida:Ossendowski - Odjur, människor och gudar.djvu/242

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

238

hans liv. Hans mest betrodda lärda »marambas» gåvo mig långa berättelser om honom. Jag såg honom ställa horoskop, jag hörde hans förutsägelser, jag genomgick hans samlingar av gamla böcker och manuskript, som innehöllo alla hans företrädares levernesbeskrivningar och förutsägelser. Lamaerna voro mycket öppenhjärtiga och oförbehållsamma mot mig, på grund av att jag genom hutuktuns i Narabanchi brev vunnit deras förtroende.

Den levande Buddhas personlighet är dubbel, liksom allting i den lamaitiska religionen har två sidor. Han är klok, skarpsinnig och kraftfull, men på samma gång hänger han sig åt dryckenskap, som förorsakat hans blindhet. När han blev blind, råkade prästerna i ett tillstånd av förtvivlan. Några av dem förfäktade den åsikten, att Bogdo Khan borde förgiftas och en annan förkroppsligad buddha intaga hans plats, under det andra framhöllo de stora förtjänster översteprästen hade i mongolernas ögon och hos anhängarna av den »gula tron». Det beslöts till sist att söka blidka gudarna genom att bygga ett stort tempel med en jättelik staty av Buddha. Detta räddade emellertid icke Bogdos syn, men hela tilldragelsen gav honom anledning att påskynda en övergång till ett högre liv för dem bland lamaerna, som visat alltför mycken radikalism i det sätt de föreslagit för lösningen av hans problem.

Han grubblar ständigt över religionen och Mongoliets angelägenheter, men samtidigt tycker han om att befatta sig med de onyttigaste småsaker. Han är mycket road av artilleri. En pensionerad rysk officer förärade honom två gamla kanoner, vilket hade till följd, att givaren fick titeln »tumbaiir hun», d. v. s. »furste, kär för mitt hjärta». På högtidsdagar saluterades med dessa kanoner till den blinde mannens stora förnöjelse. Automobiler, grammofoner, telefoner, porslin, tavlor, parfymer, musikinstrument, sällsynta fåglar och andra djur, såsom elefanter, björnar från Himalaja, apor, indiska ormar och papegojor — allt detta fanns i »gudens» palats, men alltsammans blev snart undanflyttat och bortglömt.

Till Urga strömma pilgrimer och presenter från hela den lamaitiska och buddhistiska världen. En gång förde mig