Sida:Ossendowski - Odjur, människor och gudar.djvu/244

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

240

buddhabild av trä, och började undersöka den. Inuti den fanns någonting löst som skramlade.

»Hör ni?» frågade laman. »Det är ädla stenar och bitar av guld, gudens inälvor. Där finns förklaringen till att erövrarna genast slå sönder gudabilderna. Man har funnit många dyrbara ädla stenar i gudabilderna i Indien, Babylonien och Kina.»

Några rum voro inredda för biblioteket, där manuskript och volymer från skilda tider, på olika språk och i varjehanda ämnen fyllde hyllorna. En del av dem hålla på att falla sönder och förvandlas till stoft, varför lamaerna, för att skydda vad som finns kvar mot luftens förstörande inverkan, bestryka dem med en lösning, som delvis stelnar till ett gelé. Där såg jag också lertavlor betäckta med kilskrift, tydligen härstammande från Babylonien, kinesiska, indiska och tibetanska böcker jämte de mongoliska, arbeten över den gamla, äkta buddhismen, de »röda mössornas» eller den förfalskade buddhismens böcker, den »gula» eller lamaitiska buddhismens böcker samt böcker med sägner, legender och liknelser. Flera präster voro sysselsatta med att genomläsa, studera och avskriva dessa böcker och bevarade och spredo på det sättet förfädernas visdom för sina efterkommandes räkning.

En avdelning är ägnad åt de mystiska böckerna om svartkonst, historiska skildringar av huru alla de trettioen heliga män, som haft hederstiteln »Den levande Buddha», levat och verkat samt därjämte bullorna från Dalai Lama, översteprästen från Tashi Lumpo, hutuktun i Utai i Kina, Pandita Gheghen i Dolo Nor i Inre Mongoliet och Kinas hundra visa män. Endast Bogdo Hutuktu och maramban Ta-Rimpo-Cha få inträda i detta åt mystisk visdom helgade rum. Nycklarna till detsamma förvaras i skrinet i Bogdos privata arbetsrum tillsammans med Den levande Buddhas sigill och Djingis Khans rubinring med svastikans tecken.

Hans helighets person är omgiven av femtusen lamaer. De äro indelade i många klasser, från enkla tjänare till »Guds rådsherrar», vilka sistnämnda utgöra regeringen. Bland dessa rådsherrar finnas Mongoliets alla fyra khaner och de fem förnämsta furstarna.