isfritt». Då man kom under land, var där dock ett isbälte med »en bredd af endast 6 minuter». Nordenskiöld trodde visserligen, att det utan oöfvervinneliga svårigheter skulle låtit genombryta sig, men försökte det icke, då kusten på detta ställe är obebodd.
De isförhållanden Nordenskiöld här anträffade, med en isudde sträckande sig ut i hafvet och ett smalt isband längs kusten söderut, synas haft en påfallande likhet med dem vi nu funno ungefär på samma latitud eller rättare något litet söder därom. Det vill synas som här, åtminstone understundom, måste råda märkliga oregelbundenheter i strömförhållandena. (Se härom längre fram.) Ett stycke norr om 62:a breddgraden skar en djup bukt in i isen mot land; men längst in i bukten hindrades de åter af ett smalt isband från att landa.
Då Nordenskiöld önskade landstiga något nordligare, försökte han icke heller här bryta sig igenom, »hvilket knappast skulle varit förbundet med någon synnerlig svårighet».
Slutligen, den 4 september, skulle det lyckas Nordenskiöld att utföra, hvad så många fruktlöst försökt: han kom med järnbåten Sofia, genom som det synes jämförelsevis gles is, lyckligt under land strax väster om Kap Dan och ankrade i en bukt, som han kallade »Konung Oscars hamn». Här var man den dagen och den följande morgonen i land och gjorde vetenskapliga insamlingar och iakttagelser af flerehanda slag. Man fann äfven talrika, alldeles färska spår efter infödingar, men påträffade ingen, och detta var, efter hvad vi nu veta om kusten, ytterst märkvärdigt, ty man hade landat midt i en bebodd trakt. Expeditionen hade icke heller blifvit bemärkt af eskimåerna; men däremot hade den som ett synligt bevis på sin därvaro kvarlemnat en tom ölbutelj från Carlsbergs bryggeri, hvilken hittades af eskimåerna och året
