Sida:På skidor genom Grönland 1890.djvu/41

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Andra kaptitlet.

Utrustningen.


Vid expeditioner af sådan art som den, hvarom här är fråga, är det klart, att en lycklig utgång i väsentlig mån är beroende på utrustningen, ja, i detta fall gällde det deltagarnes lif, om utrustningen icke var sådan den borde vara. En spik eller en fog, som icke är som den borde, är tillräcklig att fördröja hela färden, ja, kan medföra de allvarsammaste olägenheter; hvarenda sak bör omsorgsfullt pröfvas, och man får icke sky förändringar och besvär, ända tills allt är så fullkomligt som möjligt. Det hela beror på iakttagande af och omtanke om en hel mängd småsaker; det är summan af dessa, som ger ett godt resultat, och man kan därför svårligen lägga för stor vikt vid dem — mången föregående expedition har efter min mening alltför lättvindigt affärdat detta kapitel.

Såsom förut är nämndt, var det ursprungligen min mening att om möjligt använda hundar eller renar som dragare. Fördelarna häraf äro uppenbarligen betydande, när man blott först har djuren på ett ställe, där själfva slädfärden skall taga sin början. Det har af många erfarna män blifvit sagdt, att dragare icke lämpa sig för längre slädexpeditioner, då