Sida:Påskäggen och deras hedniska ursprung – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/14

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
142
LOUISE HAGBERG.

ställen i Tyskland och Österrike är det ännu i dag vanligt att till påsken skänka barnen bakverk i form af harar, fig. 18, ibland med och ibland utan ägg, hvilket på sina håll i Tyskland säges ske till erinran af gudinnan Ostara. I forntiden var det sed att i stället för djur offra bakverk, som föreställde dessa.[1] Haren hölls äfven af de hedniska germanerna för helig, de åto honom icke.[2] Gudinnan Östaras existens är emellertid mycket omtvistad. Sålunda anser t. ex. Weinhold[3] henne blott vara en uppfinning af Beda.[4]

En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 14 i filen Påskäggen och deras hedniska ursprung – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu.
Bildtext: Fig. 18. Påskhare. Tyskt påskbröd, Stuttgart. Ur »Ostergebäcke» von M. Höfler 1906.

I England, där färgade påskägg äfven förekomma, ehuru ej i samma utsträckning som i Tyskland, tyckes påskharen vara okänd. Måhända står dock ett i Coleshill, i grefskapet Warwick, förr befintligt bruk i samband med den tyska påskharen. Kunde ynglingarna därstädes fånga en hare och innan kl. 10 f. m. annandag påsk föra den till församlingens pastor, så måste denne gifva dem hundra ägg, ett kalfhufvud och en viss summa pengar.[5]

De flesta lekar och bruk beträffande påskäggen ha hos oss längst bibehållit sig i södra Sverige. Så kvarlefver t. ex. ännu i södra Småland, Halland och Skåne seden att »rulla ägg», »trille» eller »trante Paaskeæg», som dansken kallar det, och i Västra Vemmerlöfs sn i Skåne och trakten däromkring förekommer en lek, som kallas »rullkamp», och hvilken tillgår på följande sätt. Äggen ställas upp i rad med en fem tums mellanrum. Därefter rullar man med en femöring utför en kort bräda, de ägg man träffar vinner man. Alla medspelande ställa upp lika många ägg hvar, och rullandet går i tur och ordning.[6] De färgade hårdkokta äggen skän-

  1. ↑ J. Grimm, Deutsche Mythologie. Göttingen 1854. S. 90.
  2. ↑ A. Wuttke, Der deutsche Volksaberglaube der Gegenwart. Berlin 1900. S. 71.
  3. ↑ K. Weinhold, Die deutschen Monatnamen. Halle 1869.
  4. ↑ Beda, lärd teolog, född 673 i Northumberland i England.
  5. ↑ J. Brand, Observations on the Popular Antiquities of Great Britain. Ed. Ellis. London 1895. Vol. 1. S. 177.
  6. ↑ Meddeladt af Hilma Berg från Västra Vemmerlöfs sn.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Påskäggen_och_deras_hedniska_ursprung_–_Fataburen_Kulturhistorisk_tidskrift.djvu/14&oldid=419462”