Hoppa till innehållet

Sida:Påskäggen och deras hedniska ursprung – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/21

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
149
PÅSKÄGGEN OCH DERAS HEDNISKA URSPRUNG.

vilse, han skall kunna finna rätta vägen igen. Alla blifva sålunda delaktiga af offrets kraftbringande verkan. I Böhmerwald ätas påskäggen med skalet på. Går en person därefter vilse, så behöfver han blott tänka på det gemensamma äggätandet för att komma på rätt stråt igen. Samma tro finnes äfven hos magyarerna.[1]

Särskild kraft tillskrifves emellertid de ägg, som lagts långfredagen, och än mer de, som lagts skärtorsdagen. Förtär man dylika ägg påskdagsmorgonen på fastande mage, så skyddas man mot brottskador.[2] Den, som äter skärtorsdagsägg, blir stark och förlyfter sig aldrig,[3] och ett långfredagsägg har så starkt skal, att det vid alla lekar krossar de andra motståndarnes ägg.[2] I Österrike säljas icke gärna skärtorsdagsägg, de stå högt i anseende. Det händer sålunda, att äldre husmödrar icke ens vilja beröra dem med sina händer utan taga dem med en näsduk ut ur nästet.[4] Ur ägg, hvilka lagts skärtorsdagen, kläckas hönor, som hvarje år växla färgen på sina fjädrar,[5] liksom den nya årstiden hvarje vår ikläder sig ny dräkt. I Elsass, Oberpfalz, Kärnthen, Belgien, England och Ryssland tros det, att ett skärtorsdags- och ibland äfven långfredagsägg skyddar mot eldsvåda och släcker elden, om det kastas i den.[6] Enligt en gammal mährisk sed kastades skärtorsdagsägg öfver takåsen och nedgrofvos på den plats, där de föllo ned, för att blixten under året ej skulle slå ned i huset.[7] Med tillhjälp af ett skärtorsdagsägg kan man äfven känna igen häxor i kyrkan eller vid en korsväg.[8] I Skåne[9] var tron den, att alla häxor påskdagen måste bevista gudstjänsten i kyrkorna, men de läsa då alla böner baklänges. Man kan då få se, hvilka som äro häxor, om man i fickan har tre ägg, de första som värpts af unga hönor.

  1. ↑ Zeitschrift für österr. Volkskunde 1902. S. 227.
  2. ↑ 2,0 2,1 Meyer, anf. arb., s. 257, och Sepp, anf. arb. S. 138.
  3. ↑ Rockholz, anf. arb. S. 49.
  4. ↑ Joseph Blau i Zeitschr. f. österr. Volkskunde. S. 226. Jahrg. VIII 1902.
  5. ↑ Meyer, anf. arb. S. 257. Montanus, anf. arb. S. 176.
  6. ↑ Jahn, anf. arb. S. 139.
  7. ↑ Mährische Ornamente. S. 8.
  8. ↑ v. Reinsberg-Düringsfeld, anf. arb. S. 129.
  9. ↑ E. Wigström, Folkdiktning. I. Köbenhavn 1880. S. 114.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Påskäggen_och_deras_hedniska_ursprung_–_Fataburen_Kulturhistorisk_tidskrift.djvu/21&oldid=419359”