— 62 —
Därför räckte förmögenheten icke till, utan när sönerna hade slutat i skolan, måste prosten börja att låna pängar för att hjälpa fram sina barn vid akademier, landtbruksskolor eller Karlberg. Och när gubben slutligen föll ifrån, förvånade sig alla öfver, hur han, som haft ett så godt pastorat, kunde hafva så stora skulder, och de af sönerna, som ej slutat sina studier, måste börja att låna själfva för att kunna taga examen.
Adjunkten Erik Hallin var den tredje af sönerna. I hemmet, där alt gick rundligt till, hade han insupit vanor, hvilka ingalunda inskränktes under Upsalatiden, och han kom från Upsala med fyratusen kronors skuld, hvilka han åsamkat sig under de två år, som förflutit, sedan fadern dog.
Hej. Nu skulle han börja spara. Han fick plats som extralärare vid ett femklassigt läroverk med några hundra kronors lön, kom i ropet som skicklig lärare, och gaf privatlektioner på nästan alla sina lediga stunder. Man räknade ut, att han i medeltal arbetade tio timmar om dygnet. Och under det första året sparade han verkligen så mycket, att han betalade af fem hundra kronor på sina skulder.
Så blef han kär, förlofvade sig, sökte och fick adjunkturen i Gammelby och gifte sig.
Under denna tid, då han var ung, glad, förlofvad och lycklig samt uteslutande sysselsatt med att planera för framtiden, kunde han naturligtvis icke betala af några skulder. Det var
