sitt Rum. Genom sådan dubbel Öffning/ som skeer både med Hufwud/ Ögon och Händer/ tå kan man sedan deste bätter förstå Saken och deste grannare minnas/ hwar man ock än något förgäte/ som Nödtorfften framdeles kunde tillsäija/ at man gerna wille weta/ så weet man Rummet/ ther man snart kunde finna thet igen.
Then tridie Delen.
När nu till Tu eller Try åhr/ med sådan Flijt och Gagn/ som förberördt/ studerat är/ så wore tå then rätta Tijd/ at reesa/ wandra/ och försökia sigh i mång fremmande Land/ på Ett eller Tu åhr tillgörandes/ helst ther/ som man något synnerligit måtte kunna få see och förfara; förty all Skickeligheet finnes icke hoos enehanda Folck och Nationer allena/ man får mycket see/ höra och förnimma på then ene Stadh/ thet man icke får weta på then andre. Men ther hörer ock för all ting thet till medh/ at man seer sig wäl före/ uthi sådant wandrande/ med hwad Sälskap man kan säkerst och bäst wara uthi Fölge/ ifrån thet ene Landskap til thet andre. Hurulunda thet skal tillgå/ ther om warder framdelis berördt/ ther som om Hofftiensten förmält warder.
Han skal och icke heller tänckia/ at thet kan wara honom
