Sida:Pennskaftet 1926.djvu/76

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

78

allt vad en kvinna kunde ha av lockande och ljuvt, att hon endast därigenom ställde alla Cecilias begrepp på huvudet. Vad kunde leda en så vacker kvinna till rösträtten?

— Hur så? sade Cecilia.

— Jo, jag ser på er, att när ni fått vara med en tid, kommer ni att användas vid diplomatiska uppdrag inom societeten och att dekorera vid deputationer och agitera vid five o'clock teer i adliga kretsar.

Cecilia såg i hjälplös förfäran på Ester Henning, som började skratta.

— Fru Horneman har ingen aning om vår överenskommelse, sade hon, men ni skall inte vara rädd. Ingen skall tvinga er till annat än att skriva kuvert, om ni inte vill. Men saken är den, att fru Horneman tycker, att vackra rösträttskvinnor är en Guds gåva, som måste användas på bästa sätt. Men nu skall vi arbeta. Ni tycker nog, att här är trångt och oansenligt i vår lokal, men där har rymts mycket arbete.

— Och vid detta bord har skrivits ett kapitel i samtidens historia, eller hur? sade Anna Gylling, som skrev med rykande fart. Får jag flera kuvert. O, dessa stadsfullmäktigeval! Jag börjar bli trött på att petitionera och aldrig annat, att inte komma någon vart annat än den vägen och inte på den heller för övrigt.

— Sårar det din stolthet? frågade Jane Horneman.