Hoppa till innehållet

Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/117

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
113

ackompagnemang af hammarslag. Emellertid blef den Lalinska texten af kritiken rätt illa åtgången, liksom den hopplockade musiken ansågs betydligt underlägsen Uttinis intagande opera. Så skrefs i Allehanda: "wi, som blifwit wane wid alla Konstens Raffinements, kunna ej tåla så communa och

Louis Gallodier. Efter teckning af Sergel 1792.

trivialla arier, som dem en Hendel, en Lulli och flere sådana kunnat göra", och kritikern påstår, att en ren kabal bildats för att skaffa framgång åt den medelmåttiga pjäsen och den "ålderstigna" musiken. Det var i detta sångspel, som den då sjuttonårige Kristofer Karsten första gången uppträdde såsom solosångare, han som sedermera under sin långa konstnärsbana blef sångscenens yppersta prydnad. I

Svenska teatern.8