Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/166

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

162

öfver Adelcrantz slå en medalj, hvilken på frånsidan visar Operahusets fasad med omskrift: par fama labori. Äfven operans kompositör hedrades af konungen, som med egen hand lämnade honom under de nådigaste uttryck en stor guldmedalj af femtio dukaters värde, försedd med bägge deras majestäters porträtt. Utom mamsell Stading, som utförde Coras roll, uppträdde Stenborg såsom den spanske riddaren Alonzo, Karsten såsom konung Ataliba och fru Olin såsom öfversteprästinna i solens tempel. Coras broder utfördes af den då tioårige Lars Hjortsberg.

På hösten blef fru Olin kallad till hedersledamot af Musikaliska akademien såsom ett vedermäle af aktning för hennes utmärkta förtjänster.

Till följe af fru Müllers bortovaro lyckades fru Olin att än en gång få kreera ett stort parti, nämligen titelrollen i Glucks mästerverk, fyraaktsoperan ”Iphigenie uti Tauriden”, som för första gången gafs i maj 1783. Denna särdeles svårtolkade roll, som behärskar så godt som hela operan, lär hon ha utfört på ett högst storstiladt sätt. Orestes framställdes af Stenborg, Pylades af Karsten och Toas af Björkman. Äfven nu söker man förgäfves efter en recension öfver utförandet, men i Stockholmsposten läser man några dagar därefter följande versifierade hyllningsdikt till fru Olin och Stenborg, hvilken tydligt nog hänvisar på vissa utgjutelser i tal och skrift, som då och då låtit sig förnimmas:

”Nyss någon ovän spridde ut,
att vår Eratos konst att röra
och tjusa både själ och öra
med tidens skiften tagit slut. —