212
Kungsträdgården en vacker septemberafton 1797. Hon behagade då uppträda "klädd i den nyaste parisiska fruntimmersdräkten à la grecque, nämligen på sin ateniensiska uti denna republiks lättfärdigaste ålder — med pantalons långt upp och noga efter lifvet, med en légère florskappa, som hindrade ingens öga att se igenom, samt med bara fötter på en såla, fästad vid smalbenet med band, också à l'antique, och slutligen med guldringar på tårna. Hennes öfre charmer voro äfven så litet cacherade. Allt annoncerade dagens Lais, men, — tillägger gubben — pris vare emellertid vårt ännu så till vida ärbara publikum, gjorde denna nymodiga, denna half nakna skönhet icke den väntade lyckan på Vauxhallen, hvarest eljest friheten är mycket rådande och smaken varierad, och donna Inga lärer icke visa sig där så klädd för andra gången." Att äfven andra damer den tiden tyckte om att promenera något tunnklädda i Kungsträdgården ser man af Johan von Engeströms anteckningar för augusti 1800. Han berättar, att konungen utbytte drottningens hoffröknar mot dames du palais, och "att verkställigheten blifvit påskyndad igenom en aventure, att hoffröken Pollet kommit på Vauxhallen tunnt och nog transparent klädd med linon och rödt taft under, hvilket ådragit henne avanies af menigheten". Redan vid sexton års ålder enleverades Inga Åberg från sitt hem af hofstallmästaren Stockenström. Då denne några år därefter stupade i en duell, lär Inga först "blifvit melankolisk och kommit i samvetskval", men snart nog låtit trösta sig. 1801 engagerades hon formligen af den rike grosshandlaren Hall
