Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/64

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

60

och representationernas antal aftog. 1706 hade kriget slukat alla penningar, lönerna kunde icke längre utbetalas, och de få återstående medlemmarna foro tillbaka till sitt land igen. Sedan hör man icke talas om några teatertrupper i Stockholm förrän 1720, då tyska komedianter här uppträdde.

1721 beslöt den förnäma världen att fira konung Fredriks födelsedag den 28 april på ett värdigt sätt, d. v. s. med att spela komedi på Bollhuset. Man valde tvenne pjäser af Regnard: "Le joueur" och "Attendez moi sous l'ormé", hvilka jämte ett dansdivertissement voro inöfvade af den från Dresden hit ankomne franske kunglige balettmästaren Landé. I det förra stycket innehade grefve Karl Gustaf Tessin titelrollen, och i det senare spelade han betjänten. Bland de öfriga uppträdande voro baronerna Sack, Leuhusen och Feif samt fröknarna Tessin, Lillienstedt, Lewenhaupt m. fl. En af deltagarna, den unge Karl Adlerfelt berättar, att "teatern, som annars är ganska vacker och har magnifika dekorationer, illuminerades nu liksom logerna med en oändlig massa ljus, hvilket gaf en utmärkt vacker anblick. Åskådarnas antal var utomordentligt stort. Pjäserna gingo förträffligt. Efter skådespelets slut begaf sig hela truppen i maskeraddräkt till kungshuset, där stor bal gafs. Drottningen öppnade balen, som räckte till midnatt." Följande år firades drottningens födelsedag den 23 januari på samma sätt med spektakel och bal. Adlerfelt fick nu utföra hufvudrollen i första pjäsen och efter spektaklets slut presentera sin trupp för konungen och drottningen i själfva teatersalongen.